URTI N TMATARIN (3)

Igh nsawel f tirra, gh yan izêri gh ur gint ghas asekkil negh akerraj gh uzêru d ughrab negh amlal, ur ad nettu mas iqber uzemz lligh tent ssen imazighen. Tighulidin ittyaran, ighwin zegh udrar n Atlas (leàzib n kkis, yaggur, Bani…) ar tadrart n Ukakus gh wakal n Libya, s warramen zwarnin n usekkil n tfinagh ar mmalant mas ssen imazighen imezwura ayelli mu ttinin gh tussna n tirra tumendiwin ndi-tirra (formes pré-alphabétiques), maca ur nghi, igh nusi ghas f ayelli d nkussa gh iger n tussna tamazight, ad nsawel f usekkir n tirra, lligh yeg yan usekkir ittuswangem imnad iwettasen ttustalnin, iwettasen isghel uzemazêl n tenyaft d tizrigin dersnin, amer gh uzemz lligh ssentin imazighen ad fken yan tmelsit ighwezânen, s tguri n tsertit, i wawal nnesen. Azemz ad, lligh ur nufi ad nasi amer f tilli urunin, tilli d iflen timitar gh tmektit d umezruy, illa ddaw umalu n tasut lligh kcmen imazighen s lislam. Taferka isaten gh tasut tis tamt. Magh ad nesti taferka yad! Azemz ad agh lant tmitar izdâren ad yeg tugga ifawen mas ttuswangemnt tirra s tmazight, ilint tirsal, kcment ddaw isursen n tamaght tasertit. Uggar n uyya, ur nezdâr ad nesawel f kran n warram gh tasut izwaren lislam. Ayelli d akw nkkus yega ayelli aran imazighen s iwaliwen yâdenin negh tiffelin ur yakkan tifawt mas illan kra n umussu n tirra idran, d is tella kra n tnebâdt, negh kra n umussu ametti-sertan, negh akw atyuluji isnaran tirra s tmazight, nger imassen yâden, gh testratijit nnes ad igeld, negh ad yili f kra n udghar s isem n kra n izerf. Mekli nnigh gh tezwuri, ur nnigh ad asigh amer f imusuten lli ifkan tayafut, ghemkan af stigh tasut n lislam ad zêrgh mamenk as iwsent tiwetlin timaynutin gh tudert tametti-sertant n imazighen gh tlalit n uswingem nad aran awal nnesent s imassen llid ufan ger ifassen nnesen: aswingem atyulujiy d isekkilen n teàrabt llis ittyura lquran.

Gh iseggwasen zwarnin lli tsat tefriqt n ufella ar tekcem s umsutel agherman n lislam iceqqa ad nfek yat udem s tgharasin llis ttelemen izdayen n tussna ger imezdaghen n tesga yad lli gan imazighen d iserdâsen ineslmen. Ger imaghen ggutnin, d izen n ikabaren n iserdâsen f wiyyâd, d tirêziwin yat f tayyâd, ur sul illi udghar i isrrus n kran tegrat n usnnifel n tussna negh tagwit nnes. Iqqan d ad nqqel s tasut lligh usin imazighen s tdemmut n ixarijiyen af ad ad nzêr arramen zwarnin n tirra d tghuri s usatig n imazighen gh ugunes n idêrisen inettiten n lislam.

Iwin d akw imesiggilen llit yiwin gh tirra zwarnin s tmazight mas d adêris amezwaru ittyaran s tmazight gh tasut ad yega t lquran n Salêh ben Tarif (negh urayurri isem lli ifka i ixef nnes s tmazight, walli mu ur illi kran ureqqas yâden deffir is). Lquran ad ittyaran gh useggwas n 744 s wawal amazigh, igh nusi s tugga n El Bekri d Ibn Hawqal, yera yis bab nnes ad isbidd yan wawank idusen mind n tugget n imusuten llis tsis tmazirt gh uzemz an. Mqqar iceqqa ad Nissan mad yegan awettas n Iburghwaten, negh tiddet n umussu nnesen, taghawsa llis rad nurri gh mad yuckan, nezdâr ad nini mas tenmala tlalit nnesen d uzzû n tdemmut taxarijit gh tefriqt n ufella. Ghemkan af zwar nera ad nesawel f umussu yad, mamenk as d ikcmen s tmazirt ad d max ad is usin imazighen, d mamenk as iwsen gh tlalit d tneflit n tirra s tmazight gh tasutin zwarnin n lislam gh tsega yad?

Ar asenmili yâden

Afulay