|
Tiddukla
Tadelsant Imedyazen
BP 129, Poste Didouche Mourad, 16006, Alger, Algérie
adadam89@yahoo.fr
Tabrat
n Yimedyazen
Taghmist
n Tiddukla - Utt'un 9
(ddur't
n 26 Yulyu gher 1 Ghuct 2003)
Zik
neqqar win yebghan tamazight, ad yissin tira-s
Ass-a neqqar win yebghan tamazight, ad tt-yaru
Tigejdit
:
Azul
fell-awen ay atmaten d teysetmatin
Ass-a
lemmer ad d-nessiwel tidet ghef wamek xeddmen kra seg wid yeqqaren i yiman-nsen
d Imazighen i tmazight, ad d-yewwet wedfel di ss'mayem, ad d-meddjden
lejdud-nnegh seg yiz'ekwan-nsen, d acu kan, akka ay d ddunit, yewwed'-d
wass i deg ara yenker' Umazigh las'el-is u ad yughal ad yettihi s wayen
i s-d-ddjan lejdud. Xas ma yella ass-a nettwali deg wid ijebbden s tuffra
iman-nsen ghef tmazight, mi gh-walan, ad rren iman-nsen h'emmlen-tt, mi
nebâed fell-asen, ad tt-ttun, llan wiyad' d taâinanit kan ay ker'hen tutlayt-nnegh,
kkaten-d deg-s s ledjher', ur ttseth'in, ur ttnefd'ah'en. D acu n timmuzgha
i s-d-yeqqimen ihi i win ara d ak-yinin "nekk d amazigh maca ula ay xedmegh
s tmazight ma lemdegh-tt, smenyafegh ad lemdegh kan tutlayin tiberr'aniyin
acku yis-sent kan ara ttcegh aghrum". D acu n timmuzgha ay d-yeqqimen
i tyemmat yessnen taqbaylit, yettidiren di Fr'ansa, ara d-yinin d akken
"nekk ttmeslayegh-asen i warraw-iw deg wexxam ala kan s tefr'ensist d
teglizit akken asmi ara kecmen s agherbaz, ad ilin ssnen-tent yagi". Tugh,
nekni di rr'ay-nnegh, imdanen-agi d imcumen yernu ulac imcumen ay ten-yugaren.
D acu yexs'er wemdan ma yexdem citt' n tghawsa is'elh'en di ddunit-is
? Ad yemmeslay tutlayt-is. D acu ay yexs'er wemdan ma yexdem lwadjeb-is
di ddunit-is ? Ad asen-yesselmed tutlayt-nsen i warraw-is akken ur ten-yettara
ara d iberr'aniyen ghef yedles-nsen yernu asmi ara imghuren ad d-afen
iman-nsen ger n yiberdan, ur ssinen las'el-nsen wala tinettit-nsen. âni
tenza-yasen tixxubta akk d wenkar' n las'el i yemdanen n zzman-agi ? Ass-a,
asmi ay wwd'ent akk tutlayin gher tallit i deg ara d asent-d-yegri liser,
yewwed'-d wakud i deg tamazight teh'wadj-iken yernu teh'wadj yal yiwen
seg-wen. Ghef wanect-a, xas akka nettwali deg yiman-nnegh nett'uqet, nekni
s Yimazighen, maca yal tikkelt i deg ara d agh-ir'uh' yiwen, yettghad'
lh'al mlih', yernu nekni ttrun wulawe! n-nnegh. Ass-a, mi akka ara nettnadi
ad d-nessider tinettit-nnegh (identité), amek nebgha ad d-tidir mebla
tutlayt ? Ghef wanect-a ay ilaq ad nili seg wid yuklalen ad semmin i yiman-nsen
d Imazighen, dgha awfan ma nbedder-d lejdud yecban Masensen, Yugurten
negh Utumert, ilaq ad as-nessiwed' tameddit i wawal u ad nemmeslay tutlayt-nsen.
I lmend n waya, yal yiwen deg-negh ilaq ad iz'er d akken yesâa tamasayt
(responsabilité) yernu terza-t temsalt. I yellan fell-as ala kan "ad yefk
ddh'is" i yiles-is, ad yesseqdac tamazight yal tikkelt i deg ara yaâu,
yernu ad yefk lweâd i yiman-is akken ad tt-yesselmed i warraw-is. Neghmulac,
ma mazal gar-anegh wid yettwalin d akken tamazight d isem kan, d taghennant
kan negh d tin n zzux, ur nettr'uh'u ara gher mebâid. Win d-yesâan mmi-s,
isemma-yas "Mazigh" yili netta yeddja tamazight yernu ur tt-id-igir di
lbal-is ad as-tt-yesselmed i mmi-s-nni, fih'el ma yeh'seb iman-is d Amazigh
imi timmer'kantit n timmuzgha ur teh'bis ara ! deg yisem kan. Mmi-s-nni
ara d-yekkren ur yessin ula d awal si tutlayt-is, ad yaki d yiman-is d
akken zi ghmana maci d isem-nni "umazigh" ara t-yerren d Amazigh
dgha s tidet, wanag at'as ay txuss' timmuzgha-nni-yines. Tugh asmi ay
d-ilul, baba-s yefka-yas kan "lqaleb ilem", wanag ur s-yerni ara ayen
akken ara yettcar'en lqaleb-nni. Ihi tamazight maci d isem, xas akken
aql-agh di tallit n twaghit i deg ara ttmettaten yizmawen u a d-ttlalen
kan yismawen.
IMEDYAZEN
TIBRATIN-NWEN
Mass
Hamdis Cherif, Aselway n Tiddukla Tadelsant n IMAZIGHEN.
Bruxelles, Biljik.
Azul fell-awen merr'a dinna di tmurt. Tanemmirt-nwen
i yal yiwen deg yiqeddacen n tmazight n Tiddukla Tadelsant Imedyazen ghef
snat tebratin i d agh-d-tuznem gher Beljiq. Nekni si zik akka nugh tanumi
nattaru kan s tutlayt tafr'ensist, acimi ? D tutlayt-agi i nessen cwit'
d syes-s i nettnagh ghef wayen yeânan tamazight di Bruqsel [Bruxelles].
Gar-anegh nessawal tikwal s tmazight (taqbaylit), lameâna d tidet at'as
i nesteâgaz akken a nemmeslay s taqbaylit. Yal tikkelt mi nuqqa, ad njelleb
gher tfr'ensist, dgha d ayen ad neddu gher sdat. Nekk s yiman-iw ach'al
n tebratin deg yal ass n lh'ed (am wass-a) i ttarugh gher tmurt i yimeddukal
n tiddukla-nnegh s tfr'ensist. Ihi tikli-nwen [ghef tmazight] di Internet
telha, ula d nekni sya d asawen a nared' akken am Imazighen merr'a di
ddunit [ad] awen-naru s tutlayt-nnegh, a! ma d kenwi negh d wiyad' xas
nxuss' at'as deg wanect-a, surfet-iyi, xers'um [ad] [asen]-d-nerr tiririt
i wid i agh-d-yuran s tmazight.
(...)
Tiririt :
(...) Tabrat-nwen tella-d si tid ay d agh-yesfer'h'en mlih', ladgha imi
ay tura s tmazight, ladgha imi ay d agh-d-tesseknem d akken tfehmem izen
(message) ay nebgha ad t-nesâeddi i medden, ladgha imi ay d agh-tr'eggmem
ad agh-tâiwnem. Tanemmirt-nwen u ad aken-is'ehh'i R'ebbi. Tamazight arut-tt
kan, ayen i ken-ixuss'en aql-agh da, ma yebgha R'ebbi. Deg wayen yerzan
lexs'as' ay txuss' tmazight deg wawalen, aql-agh la nessefray ad asen-nefk
i yimeghriyen-nnegh (lecteurs) s kra n wayen ara h'widjen akken ad issinen
tamazight tatrart u ad sâun ayen ara ten-yeddjen ad ttarun tamazight akken
d-tewwi. Nessefray ad d-nessedday id'risen yesseqdacen tutlayt d tamer'kantit,
nessefray ad d-nessedday imawalen n tmazight tatrart deg yinurar yemxall!
afen n tudert, nessefray, di tgara, ad d-nessedday timsirin n tmazight
s tutlayt yemgerraden. Anect-a akk deg weghmis-agi-nnegh amect'uh' ara
nettazen di internet.
(...). Tanemmirt. Imedyazen.
Ddunit
terra-tt tmara ad tettmeslay kan taglizit ?
Sghur n Roland J.-L. Breto*
[Aqeddem: ass-a, yett'uqet
wawal ghef tutlayt taglizit ayen ara yettnernin di yal annar, di yal amd'iq
di ddunit, yernu at'as i d as-yeqqaren d akken tughal d nettat ay d tutlayt
tagraghlant n tmura merr'a u d nettat ara yughalen d tutlayt n yemdanen
n merr'a n ddunit s wazekka. Llan wid yettwalin anect-a d tanneflit (développement),
dgh ghur-sen win ilemden taglizit atan iga ah'urif gher sdat akken ad
yidir tudert n lâali, tin i deg ara yaf iman-is di zzman-agi i deg qrib
kulci ilehh'u s tutlayt-a. Ma d wiyad', yernu tt'uqten at'as, tecgheb-iten
temsalt n wezraâ n teglizit di ddunit yernu a ttaârad'en ad xedmen akk
ayen umi zemren akken ad tt-h'ebsen. Yugh lh'al, imi ay tt'uqtent tutlayin
akk d yegduden di ddunit, ulac ughilif ma tella-d tutlayt n wemsefham
(lingua franca) ara yessifessen taywalt (communication) ger medden, maca
ma yella tutlayt-a tteddu akken ad asent-tekkes am! kan-nsent i tutlayin
nnid'en di tmura-nsent, anect-a ur yettwaqbal ara. D anect-a ay yeddjan
tutlayin timeqqranin n ddunit ad bdunt, yal yiwet si tama-s, ad d-snejmaâent
ighallen-nsent akken ad beddent deg wudem n teglizit-agi ur d-newwi ara
ala kan tutlayt, wanag tezreâ di ddunit ula d idles n wid-n akken ay tt-yettmeslayen.
D acu kan, xas ma yella tutlayin yesâan amkan (akken yebghu yili-t) di
ddunit-a sâant tazmert i yes ara qablent tafnat (adversaire) meqqren akka
am teglizit, d acu ara d-nini ghef tutlayin timect'ah', tutlayin n tdersiyin
(minorités) ur nufi amkan ula di tmura-nsent. D tid-nni ay ttun akk medden,
xas tt'uqtent, ur tt'uqten ara wid ay tent-yettmeslayen yernu qqiment
kan d tigujilin di rrif. Dgha di lweqt i deg kra n tutlayin sâant akk
ttawil h'wadjent akken ad nnaghent mgal n tmattant-nsent, tiyad' ur ufint
ara ula d citt' n tegnit akken ad d-init "aql-agh da". Tugh, ddunit-a,
akken s-qqaren wat zik ghur-negh, tt-yeqd'iâ yiwen, ma d nettat ur ter'dji
win! yeâyan. Afud igerrzen].
Ass-a, azgen seg yemdanen
n wemd'al (ddunit) ay yettmeslayen yiwet si tutlayin timeqqranin n ddunit
menghir taglizit, yernu ma sduklen yimawlan n tutlayin-a ighallen-nsen
akken ad qablen tazrirt (influence) n teglizit, s tefses ara ssiwd'en
ad qennâen tuddsiwin (organisations) tigraghlanin akken ad fkent sâunt
azal ula i
tutlayin-nsen deg wayen yerzan asselh'u n tghawsiwin n wemd'al.
Di 1919, asmi ay mlalent tmura
n Yemsisan (Alliés) akk d Lalman akken ad gent amtawa (traité) n Versailles,
yecred'-d uselway amarikani Woodrow Wilson d akken amtawa-nni ad yaru
s teglizit akk d tefr'ensit. Seg yimir-n ay d-th'ettem teglizit *iman-is
ghef tesnassaght (diplomatie), yernu cwit', cwit', tughal digh d nettat
ay d tutlayt tagraghlant di tdamsa (économie), deg uselghu (médias) akk
d wayen nnid'en. Bitt ass-a, tutlayt-a attan ! a tteddu akken ad tett'ef
amunupul n teywalin (communication) di ddunit merr'a.
D ayen ibanen d akken di ts'ebh'it
n lqern wis 21, tasertit n ussemd'el (mondialisation) ara yettazzalen
deg wayen yerzan tadamsa tesnerna azal n teglizit deg wembaddal n wawal
ger n tmura akk d yegduden. Dgha simmal ara ttnernin yemdanen ay terra
tmara ad sseqdacen taglizit deg wemkan n tutlayin-nsen i lmend n teywalt,
yernu at'as deg-sen ur d-necliâ ara seg wanect-a : yugh lh'al anect-a
atan a iteddu akken ad yesdukel ddunit u ad yerr at'as n medden zemren
ad mselghun (communiquer) wagar-asen srid, s usseqdec n yiwet kan n tutlayt
i yes ara ttemsefhamen merr'a. Ma nwala lumur' am wakka, azraâ n teglizit
d ayen ara yeddjen amd'al ad yennerni mebla ma yesseqdec ttawil akk d
yedrimen meqqren deg wayen yerzan assuqel (traduction) am wakken ara yifsus
wembaddel adelsan (échanges culturels) ger n yegduden akk d tmura, yernu
qqaren-d d akken wid izerrâen tutlayt taglizit deg wemd'al maci d tutlayin
tiserwin (autochtones) ay bghan ad tent-snegren, wanag sseqdacen kan tutlayt-a
d allal (instrument) akken ad ldin tiwwura i yemdanen akken ad snernin
iman-nsen. Yezmer lh'al ad ilint tghawsiwin akka. Yugh lh'al, annerni
n wemdan di ddunit-a yeqqen gher tezmert-is akken ad yesseqdec tutlayt/tutlayin
ara t-inefâen ugar di tudert-is, d acu kan, mi ara ttâeddint tsutyin (ledjyal),
tutlayt yesâan ccan [tin n weghrum, ghef umedya] trennu akk tiyad' yernu
tneqq-itent.
Tamnukda (impérialisme) tadelsant
d ayen ur d-nettban ara akken d-tettban temnukda n tdamsa, am wakken digh
taneggarut-agi ur s-tthu'lfun ara medden akken i s-tth'ulfun i temnukda
tasertit negh taserdasit (militaire) ay d-igellun s lbat'el ibanen ay
zemren ad t-walin akk ledjnas. D acu kan, ur is'ehh'a ara ma nenna-d d
akken aghmar (domination) n teglizit di ddun! it d timura taneglusaksiyin
(anglo-saxonnes) idjehden ay t-yebghan, ay s-yessulin leh'sabat yernu
beddent deffir-s di lweqt i deg timura-ya attan a tettnerni tezmer-nsent
di tsertit n ddunit yernu tikebbaniyin-nsent kecment gher ssuq agraghlan.
"Amgaru (guerre) n tutlayin" qlil kan i deg ay s-h'ulfan medden yernu
werdjin yelli win ay d-mmeslayen fell-as, ay t-id-ikecfen.
Xas ma yella nezmer ad ngher
u ad d-nekcef s tefses leh'sabat n tmura timeqqranin deg wayen yerzan
tighawsiwin tiserdasiyin (militaires), tasnassaght (diplomatie), tasertit
negh tadamsa, leh'sabat-nsent deg wayen yerzan tutlayt d ayen ara d agh-d-ibanen
yeffer, ulac awal fell-as, amzun d taghawsa ur nelli. Ma yella ayen jerr'bent
tmura timeqqranin di lqern-agi iâeddan yeddja-tent ad sneqsent si th'eqranit-nni
ay h'eqrent tutlayin timect'ah', yesselmed-asent wanect-a amek ara beddent
deg wudem n tutlayt ay izemren ad d-th'ettem iman! -is ghef ddunit merr'a
?
Mbeâd ma dduklent tmura yettmeslayen
taâr'abt di 1945 akken ad d-sbeddent Tamghunt Taâr'abt (Ligue Arabe) i
deg ttekkant ass-a 22 n tmura ay yesâan 250 n yimelyunen n yimezdaghen,
timura ay yettmeslayen tutlayt tafr'ensist sbeddent-d ula d nitenti tuddsa
(organisation) i lmend n lemâawna deg yinurar n tutlayt, n tdamsa akk
d tsertit, d tin umi qqaren Tuddsa tagraghlant n tefr'unkufunit yernu
ttekkant deg-s (am tuddsa n Commonwealth) ugar n 50 n tmura ay d-yesduklen
ugar n 500 n yimelyunen n yimezdaghen. Si 1991 ara d-ttilint digh temliliyin
tigraghlanin ara d-yesnejmaâen 8 n trebbaâ yettmeslayen tahulandit di
ddunit (azal n 40 n yimelyunen n yemdanen), am wakken ara d-ttilint yal
sin n yiseggasen tqucac i deg d-ttemlilint tmura yettmeslayen taspenyulit
deg wugar n 20 yid-sent, d tid ay yesduklen azal n 350 n yimelyunen n
yimezdaghen. Si 1992 ara d-ttilint digh yal sin n yisegga! sen tiqucac
n tutlayt tat'erkit ara d-yesnejmaâen setta n tmura timzirag (indépendants)
n Tur'uft ak k d Asya, i deg ttidiren 120 n yimelyunen n yimezdaghen akk
d kra n yegduden mect'uh'en, yernu si 1996 ara d-tettnejmaâ Tiddukla n
tmura n tutlayt tapur'tugalit sebâa n tmura i deg ttidiren 200 n yimelyunen
n medden.
"Assenger n tutlayt" negh timenghiwt n yedles
n yegduden :
Maca,
xas akka yal yiwet si tutlayin timeqqranin n ddunit a tettnagh si tama-s
akken ad teh'rez amkan-is di ddunit, yezmer waya ad iqam akken ad yeh'bes
addukel-agi ay yezmer ad t-yeddukel yedles s wazekka s ddaw n tecd'ad't
n tutlayt taglizit ? Yella ccek d akken ur ssawad'ent ara ad gent aya,
ladgha ma nez'ra d akken ur yeâdil ara wamek tettuseqdac yal yiwet si
tutlayin-a di ddunit. Lemmer ad d-nejmeâ imdanen merr'a yettmeslayen âecr'a-nni
n tutlayin timeqqranin akk deg wemd'al, ad ten-naf wwd'en gher tlata n
yimelyar'en n yemdanen -negh azgen n wanect yellan d lghaci di ddunit-,
d ayen yugaren s wat'as anect yettmeslayen taglizit (imezdaghen n tmura
n Commonwealth akk d Yiwunak Yedduklen -USA) ay yesâan sin yimelyar'en.
Dgha ma ssawd'en wid yettmeslayen tutlayin-a ad d'efren tasertit yedduklen
i lmend n weh'raz n tutlayin-nsen, ad ssiwd'en ad tent-id-h'ettmen s tefses
ghef tsuda (institutions) tigraghlanin ara tent-izerâen merr'a di ddunit.
D acu kan, tamsalt n yimal
(futur) n tutlayin ur terzi ara kan tutlayin timeqqranin yeddan mlih'
deg wemd'al, wanag ula d tawinest-nni (centaine) n tutlayin timens'abin
(officielles) i yes ssetâer'fent ddewlat akk d tmura yesâan kra n leh'kem,
terza-tent temsalt am tutlayin n Yiwunak (Etats) n Lhend akk d tid n tdersiyin
minorités) n Rusya [imi di tmurt-a, yal Awanek negh yal agdud yesâa tutlayt-is
tamens'abt]. Imi ay ssawd'ent tutlayin-agi ad d-h'ellint amkan ay sâant
ass-a, ttalasent digh ad nnaghent akken ad asent-d-yeqqim yernu ur ighelli
ara ccan-nsent. Ma s ddaw n tutlayin-a, llan digh yigiman (milliers) n
tutlayin tiserwin (autochtones), tid umi qqaren digh tutlayin timeddursa
(minoritaires), tutlayin n trebbaâ negh tutlayin n yegduden. Yugh lh'al,
amur meqqren deg-sent deg umihi (danger) ay yella yernu llan 3! 00 n yimelyunen
n medden ay tent-yettmeslayen di ddunit.
Nnger n tutlayin timect'ah'
yezmer dgha ad d-yedr'u ? Ih, acku win yebghan ad inegh kra n tutlayt
ad yesselmed tayed' deg wemkan-is. Tawinest-nni n tutlayin tighelnawin
yellan deg wemd'al rrant tutlayin-nni timect'ah', ur qqaren ara deg ugherbaz,
d tutlayin ay ttmeslayen kan deg wexxam negh d tid yesâan kan amkan deg
ufuleklur', dgha d anect-a ay tent-yessawd'en ad sr'uh'ent amkan-nsent
deg wayen akk ay izemren ad tent-yeddj ad sâunt ccan deg yedles.
"Timenghiwt
n tutlayin" negh assenger-nsent, ama s tmaâmada ara d-yili negh ala, d
yiwen seg yiberdan ay yessawad'en gher tmenghiwt n yedles n yegduden,
yernu d ayen ay xedment akk ddewlat timennekcamin di tmura i gher kecment.
Timenghiwt n yedles tettghimi-d digh d iswi (but) n ddewlat merr'a ur
nesteâr'if ara s tdersiyin-nsent (minorités). Dgha ma kemmlent tutlayin
timect'ah' a ttwaâzalent seg uselmed, anect-a d asseâjel kan ara d-yesseâjel
nnger-nsent.
Ihi ugur n tutlayin deg wemd'al
n lqern wis 21 ih'uza tutlayin merr'a, ama d timeqqranin negh d timect'ah'.
Si tama, zemrent tutlayin timeqqranin yeddan mlih' di ddunit akk d tutlayin
tighelnawin ad beddent deg wudem n teglizit ? Si tama nnid'en, amek ara
d-nsellek tutlayin yettwah'eqren akk d tid yellan deg umihi u ad tent-nesnerni
?
* Roland J.-L! . Breto d ameklesnilsi
(géolinguiste) yernu d aselmad ameqqran di tesdawid n Paris VIII. Ger
n yedlisen ay d-yura, ad d-nebder "Géographie des langues" (Taklunught
n Tutlayin, PUF, 1995) akk d wedlis n "Du Langage aux langues" (Si Tmeslayin
gher tutlayin) ay d-yura akk d Ranka Bijeljac u yeffegh-d
gher tez'rigin n Découvertes Gallimard di 1997.
Tasuqilt sghur Omar MOUFFOK
I tmerniwt n yisallen,
rzut ghef wemd'iq n Unesco :
http://www.unesco.org/
Tidet iqerrh'en : Imazighen n uqemmuc
[Wagi
d ad'ris ay d agh-d-iceggeâ gma-tnegh, Mass Akli Kebaili si Lalman ghef
wayen yerzan asseqdec n tmazight, ghur-negh nekni s Yimazighen n wass-a,
yura-t netta akk d umassan ameqqran n tutlayt tamazight, Mass Kamel Nait-Zerrad].
"Win
yebghan tamazight, ad yissin tira-s"
"A nerrez' wala ad neknu"
"Imazighen n ddkir"
Anwa/anta
ur nessin ara imeslayen-a ?
Anwa/anta ur nesli ara ghef wacu yecrew tidi Dda Lmulud d wid nnid'en
?
Anwa/anta ur nessin ara ayen ghef wacu cnan yicennayen-nnegh ?
Anwa/anta ur nessin ara ayen ghef wacu uran yimussnawen-nnegh ghef tmazight
?
Anwa/anta ur nesli ara s yad/tid yemmuten ghef tmazight ?
Nekni
d iminigen yeddren di tmura n medden, nettwali yal ass amek ttmeslayen
yemdanen n tmura n nnid'en, amek xeddmen, amek ttarun s tutlayt-nsen,
d ayen yellan d amagnu, yettili di tudert n yal ass. Nettmektay-d ihi
addad n tmeslayt-nnegh di tmurt, ur teddir am tid nnid'en, ur temmut ad
nethenni. Dgha tetten-agh wulawen-nnegh, nh'eqqer iman-nnegh.
D aya
i gh-ideggren ad d-nini awal i wid izemren ad sekren kra akken yiwen wass
ahat tamazight ad tesâu amd'iq-is am tmeslayin-nnid'en. Anecta mattci
d assefcel, maca nebgha ad nendjeâ iman-nnegh, ur ntettu ara ghef
wayen i nekkat, i wakken a nawed' gher wayen i nessaram.
Nettmurud
kan:
S tidet,
ur yessefk ara ad nettu ayen akk i d-yennulfan di tmurt. Ma nessaked gher
taluft n tmazight si tefsut n 1980 ar ass-a, ad naf nessawed' kra : nezmer
ad tt-naru, ffghen-d yeghmisen, idlisen, isura; llan yigherbazen (likulat)
i tt-yessgharayen; adabu yekkes drus akuffir-nni i d-yeghlin fell-anegh.
D acu
kan, ma nebgha ad d-nini tidet iqerrh'en, ad naf tamazight mazal-itt tesqudur.
At'as deg-negh ur nbeddel ara iman-nsen iwakken tutlayt-nnegh ad tedder
am tid nnid'en. Ur nessawal ara da ghef wid yerghan ghef tmazight, xeddmen
akk ayen iwimi zemren fell-as, maca ur tt-ssinen acku ur tt-lmiden sghur
yimawlan negh ur ufin ara allalen akken ad tt-ghren negh ilmend n taluft
nnid'en, negh daghen timgharin d yemgharen ur neghri imi akken tella tmeddurt
zik-nni.
Tidett
iqerrh'en:
Ma
yefka yiwen tit'-is, yeskikked' acemma allagh-is, i wakken ad imeyyez
anida tewwed' taluft-a n tmazight, amek i teddren(t) Yimazighen/Timazighin
isemman iman-nsen d Imazighen n "ddkir", ad yaf yiwen, am wakken at'as
deg-sen zemren ad mmten ghef tmazight maca ur zmiren ara ad tt-arun.
Wissen
anwa izemren ad agh-yefhem nekni s Leqbayel: Nettmettat ghef tutlayt-nnegh,
maca ur nessawed' ara ad tt-naru. Ghas akken nnan yimezwura: Kra yella
kra yerna, nekni akken nwala d ayen yernan i yugaren ! Kerfen wallaghen-nnegh,
cekklen yiz'uran n tutlayt-nnegh. Nghil ma nenna-d kra s tutlayt-nnid'en
am tefr'ensist ad yesâu azal meqqer wala ma nenna-t-id s teqbaylit.
Llan
kra ttwassnen ger n Yimazighen mattci drus! Cerwen tidi ghef tmazight
s uqemmuc, ma d nutni ttmeslayen d tarwa-nsen, ttmeslayen anida llan s
tefr'ensist negh s tutlayt nnid'en.
Ghur-negh
icennayen yettwassnen di yal tamurt, ttawin-d ghef taluft n tmazight d
wayen id'errun di tmurt-nnegh. Maca yessefk yiwen ad yini, ur as-fkin
ara azal-is i tmazight-nni s wayes cennun, i ghef tth'ar'aben : iseggasen-a
ineggura, kra ughalen ttarun tamedyazt-nsen ghef yisidiyen i d-ssuffughen,
d ayen yelhan ghas tikwal tira-nni d aqedder kan... Negh mi ara mmeslayen
di rr'adyu negh tilifizyu, d tafr'ensist kan i ssnen, taqbaylit h'wajen-tt
kan akken ad sselfen i medden.
Ghur-negh imussnawen imeqqranen
deg yeh'ricen akk n tmussni, ttwaâerd'en di yal tasdawit, ttwagazen (ttwafhamen)
sghur ddunit akk, ad tafed' ssawalen s tefr'ensist, s teglizit, s taâr'abt
: awal ur ten-id-yettali ghef tmaziàt negh s tmazight, ghas d Iqbayliyen
i tent-yughen, i tent-yettaghen... Am wakken taqbaylit-nsen wissen sani
ay tunag.
Ma
d wid yettnaghen ghef tmazight, ama d wid yellan di tdukliwin negh anda
nnid'en, mi ara mlilen ad ttmeslayen s tefr'ensist negh s teqbaylit yeddzen
s wawalen n tefr'ensist... Amek ara fken azal yiberr'aniyen i wannect-a
? Amennugh ghef tmazight ur ddjin ara maca di tmeslayt-nsen ggugmen ...
Yernu atan ur teqqim ara kan deg tlufa iweâren. Anwa/anta ur nessin ara
amek ttmeslayen tuget taqbaylit. Amedya: "Je ne suis pas d'accord yid-k"
... Amek ur nezmir ara ad nini anect-a s teqbaylit?
Llan
kra nnid'en ssnen ad arun tamazight, maca am wakken jemâen-tt d tijji
deg wallaghen-nsen. I melmi, i wumi ? Ur yez'ri yiwen !
Llan
kra lemmden timeslayin nnid'en, ma yenna-yasen yiwen: i tmazight ? Nutni
ad as-inin: ah, tamazight tewâer', negh ur sâin ara akud (lweqt) ad tt-lemden.
Negh ur nezmir ara a d-nini negh ad naru kra n tlufa s tmazight.
Dadgha imussnawen akk n ddunit z'ran, ulac tutlayt s wayes ur yezmir yiwen
ad d-yini negh ad d-yaru ghef kra yellan d tamussni !
Kker tura fhem kettcini/kemmini
Imazighen-a-nnegh. Ulac kra n ldjens n ddunit i igan am nekni.
Amek
i nettazzal i wakken ad nesseddu tameddurt-nnegh di tmurt-nnegh s yiman-nnegh,
ma yella ur nettmeslay ara, ur nettaru ara tutlayt-nnegh ? Ach'al n Yimazighen/tmazighin
yeghran nutni ur ttarun ara s tmazight ?
Ur
nebghi wara ad nefk da tifrat i tlufa-nnegh, aya ahat ur s-nezmir ara,
maca atenta kra n timawin: tamezwarut, d tamughli gher sdat, d ayen nebgha
i tmazight ass-a d uzekka, d anect-a i gh-ixuss'en. Asughu ur neddji wara,
aqemmuc ur neddji wara, maca assekcem n tmazight di tudert-nnegh, di tmeddurt-nnegh
ulac, am wakken yura deg uqerruy-nnegh ur nettawed', ur nessawad'. Acugher
? Acku ur numin ara s yiman-nnegh, ur numin ara tamazight tezmer ad tili
am tutlayin nnid'en, ur numin ara yiwen wass tamazight ad tili d tin n
weghrum, yid-s ara nexdem, yid-s ara nsewweq, yid-s ara nessgher
tamussni, yid-s... ad as-tinid' di tama llan kra yimussnawen d kra yicennayen
ur nez'ri sani teddun (negh bghan ayen nnid'en, mattci d tamazight i ten-iceghben,
di tama nnid'en llan Yeqbayliyen n tmurt, yettmettaten ghef tmazight :
d asif ih'emlen ay yellan gar-asen.
D
tira i d abrid n tidet
Ihi
tura nekkni neâya deg Yimazighen n uqemmuc !
Win
iran tamazight ad tt-yaru !!! Mattci kan ad yissin tira-s ! Ad tt-yemmeslay
anida yedda ama di tmeghriwin negh di lmut! Ama gar-anegh ama ger yiberr'aniyen,
ma yella nebgha kra n wass a nesâu amd'iq-nnegh di tmeddurt s wudem amazigh,
ur ttad'san ara ledjnas fell-agh.
Ayen-nnid'en
merra d asbelwet' kan!
Win
yebghan tamazight ihi mattci kan ad yissin tira-s, yessefk daghen ad tt-yaru.
Kamal
Nait-Zerrad
Akli Kebaili
Lalman Furar 2002
Agemmay
n tmazight akken ay t-id-tessumer WAAC, i lmend n tira n tmazight di internet
:
a ----- azul, argaz, amazigh
â ----- âiwen, ceggeâ, aâessas
b ----- baba, ibki, abuqal
c ----- acawi, uccen, taccuyt
d ----- dadda, tidet, udi
d'----- ad'u, id'elli, ad'ad
dj ---- afendjal, taddjalt, tajeddjigt
e ----- enz, amenzu, kkes
f ----- tafat, uffal, ifires
g ----- agu, tagmart, amger
gh ---- ighi, imghi, ilelli
h ----- ahuddu, ahrawan, ahil
h' ---- tah'anut, ah'bib, ah'riq
i ----- iri, izimer, icimmi
j ----- ajerrid', ajemmid', ajellab
k ----- aksum, ikkil, ikerri
l ----- tilelli, tala, iles
m ----- tama, tament, amkan
n ----- annar, inighem, inisi
q ----- aqbayli, tuqqna, ameqqran
r ----- amrar, ifer, tiririt
r' ---- r'wu, takerr'ust, tar'umit
s ----- tasa, isem, tasusmi
s' ---- las'el, tibs'elt, afess'el
t ----- tata, tamdint, tamurt
tc ---- ettc, kettc, atcamar
t' ---- tit', t'umat'ic, aqent'ar
u ----- ulac, tuyat, udem
w ----- awal, wali, weltma
x ----- axxam, taxsayt, tabexsist
y ----- yemma, amezruy, amayeg
z ----- azedgan, uzzal, izi
z' ---- az'idan, zz'el, iz'i
GM :
agemmay-agi ur yelli d asumer (proposition) n tiddukla-nnegh akken ad
nbeddel agemmay-nni n tmazight amagnu (normal - agemmay agrigi-alatini)
ay nessexdam i tira n tutlayt-nnegh, wanag imi ur nezmir ara ad naru di
internet isekkilen yesâan izumal n ussemgerrad (lettres diacritiques)
akk d yisekkilen-nni igrigen (lettres grecques) yellan deg ugemmay amazigh,
nessumer-d agemmay-agi akken ad nefru, si leâd'il (provisoirement) ugur-agi.
Win
yeslan ad yini i wiyad'
Arut-agh-d,
gret-d tamawin-nwen, neqqar lâeslama i s kra n tebrat ara d agh-d-yawd'en
sghur-wen.
Tiddukla
Tadelsant Imedyazen
BP 129, Poste Didouche Mourad
16006, Alger, Algérie
E-mail
: adadam89@yahoo.fr
|