|
Tiddukla
Tadelsant Imedyazen
BP 129, Poste Didouche Mourad, 16006, Alger, Algérie
adadam89@yahoo.fr
Tabrat
n Yimedyazen
Taghmist
n Tiddukla - Utt'un 10
(ddur't
n 2 gher 8 Ghuct 2003)
Zik
neqqar win yebghan tamazight, ad yissin tira-s
Ass-a neqqar win yebghan tamazight, ad tt-yaru
Tigejdit
:
Azul
fell-awen ay atmaten d teysetmatin
Simmal
ttâeddint ledwar', simmal nettissin medden. Llan kra d lfer'h'-nsen
imi ay ten-id-tettawed' tabrat yuran s tutlayt-nsen, xas ttmeslayen-tt,
xas ttidiren yis-s, ttidiren tamazight-nsen ama deg wul, ama deg yiles,
ferr'h'en imi ay tt-id-ttatt'afen yal ddur't imi ay fuden idles, fuden
iles n lejdud, bghan ad sswen iz'uran-nsen si tala yesduklen las'el
akk d tmusni. Ma d wiyad', xas akken ned'meâ deg-sen d nitni ara yilin
d imenza ad agh-d-fken afus n lemâawna, imi ay ten-nessen zun d "Imazighen",
d wid yekkan akk tudert-nsen qqaren negh qeddcen, cerrwen tidi ghef
tmazight, taggara, lfan-d d nitni ay d ixeddaâen imeqqranen ay d agh-yeddjan
di tlemmast n webrid. Imi ay d-neqqar tidet u nettâawad-itt-id ghef
tiddjin ay neddja tutlayt-nnegh, nitni ghur-sen wissen amek akkenni,
amzun yella kra ay ten-iqerh'en. Wigi h'emmlen ad zuxxen fell-anegh,
sâan amkan âlayen kul wa anda, wwin cciâa meqqren gher medden, yernu
llan ula ! d wid ay yettwalin d akken timmuzgha ghur-sen kan ay teh'bes.
Nitni imi ay ufan ddeâwa akka, tekcem-iten ttnefxa, âellqen-d id'arren-nsen
yernu ssersen iman-nsen di lber'j âlayen, djeâlen tamusni-nni-nsen ala
nitni ay tt-yessnen, djeâlen ad sxelâen medden s wacu ay llan negh s
wayen d-qqaren. Ma d nekni, imdanen am wigi, skud mazal-iten sseqdacen
tafr'ensist, ayen sen-yehwun ilin-t, ur âeddan ara ghur-negh. Ma nekkat-d
deg-sen ass-a, maci d ah'sab ur ten-neh'sib ara d atmaten negh d nnker'
ay nebgha ad nenker' ayen xedmen i tmazight, d acu kan nekni neqqen
i yiman-nnegh d akken tidet ad tt-id-nini, akken yebghu qessh'et, acku
nekni ghur-negh, ttafxir ad nettwargem, ad nsel i teqseh' n rregmat
d llqub, wala ad d-yawed' wass i deg ara nh'ulfu i teqseh'-nni qerrih'en
n wengar n tmazight. Akken yebghu yili, di ddunit-a yal yiwen aqerru-yis
di tcacit-is, yal wa ayen s-ihwan ad t-ixdem, d acu kan, nekni yettghad'-agh
lh'al mi ara nwali aggagen (intellectuels) Imazighen yekkan akk ddunit-n!
sen cerrwen tidi ghef tmazight, di tgara d tafr'ensist ay sseqdacen,
di lweqt i deg ttawin-tt-id amzun bghan ad agh-mlen abrid n wamek ara
nili d Imazighen akken bghan nitni. Maca nnig waya, yettghad'-agh lh'al
mi ara nwali imdanen am wigi d nitni ay d imenza ara d agh-yebrun, ara
yesâuzz'gen ghef teghri-nnegh, ara yezzin iqerray-nsen mi ara d agh-walin,
amzun ur d agh-ssinen ara negh ur d asen-yehwi ara wacu ara d-neqqar.
Ass-a, nefren-d yiwen n wed'ris s wazal-is deg weghmis-nnegh, akken
ad d-nessken amek llan yemdanen am wigi yernu xas akken d Imazighen
ay llan, ur xulfen ara atmaten-nsen aggagen n tmura nnid'en n Tefriqt
: Iflew-nsen gher berr'a ay yettseqqi. Ma d nekni, ahaw kan a wigi,
a neghra akk tigi yernu nebna fell-asent. Tugh nekni ur nelli am Yimazighen
n yid'elli, ay yettukellxen ach'al d abrid. Qqaren-as di terga n laman
ay yeqqaz tibh'irt yilef, negh si laman ay d-itekk lexdeâ. Nekni neghra
tid n zik, nessen d acu ay s-yexdem Beggas (Bocchus) i Yugurten yernu
as! mi ay nebda leqdic-nnegh ay nebna d akken ad ilin wid ara d agh-ixedâen,
ad agh-fken laman alamma, yiwwas ad agh-ddjen negh ad d-zzin fell-anegh.
Wigi gan am yinighem-nni bu twekka, sufella yecbeh', yerqem, sdaxel
mi t-teldid', yerka. D acu kan, ass-a nekni nughal nessen ad nextir
inighman. Ur ttagadut.
Mass
Omar MOUFFOK
TIBRATIN-NWEN
Farid,
El-Biar, Ldzayer
Azul
fell-awen, Tamezwarut, surfet-agh ma yella nesseâwej tira imi ur nugh
ara tanumi nettaru s tmazight. S lfer'h' meqqren i neghra tabrat-nwen,
tidukkla nessen-itt ya kan asmi neghra adlis n «Ilughma i Tira n Tmazight»
maca ur nufi ara amek [ara] nernu ldjehd-nnegh gher win-nwen, imi ur
tesâim ara tansa [adeg, local]. Daghen imi neghra amezruy n tidukkla
tadelsant Imedyazen, ladgha «les principes de l'association» [imenzayen
n tiddukla] n 17 [Ctember'] 1994. Nufa nesâa yiwet n tmughli ghef wayen
yeânan idles d wamek ilaq ad neqdec fell-as, nettwali daghen d akken
ilaq s leqdic-nnegh ara nawed' ad nessiwed' tamazight gher medden imi
at'as deg-sen ur z'rin ara amek ilaq ad xedmen iwakken ad lemden tutlayt
tamazight (...). Tanemmirt tameqqrant.
Tiririt
: Azul fell-ak a gma (...) Nekni neqqar-asen i medden : "Arut tamazight
xas ur tughem ara tanumi, xas ad ig R'ebbi ur tessinem ara akk ad tt-tarum!
Lxers'um âerd'et", yugh lh'al s tuccd'iwin ay lemmden medden, yernu
yiwen ur d-ilul yessen. Kenwi lh'emdulelleh, ghef wakken nwala tabrat
taneggarut ay d agh-d-tuznem, ulac deg-s at'as n tuccd'iwin, u d ayen
ibanen d akken wid iqeddcen ghef tira n tmazight akka am kenwi, ad issinen
ilugan n llsas n tira n tmazight. Ay d-yeqqimen kan ad taghem tanumi
u ad tesselhum aswir-nwen deg wayen yerzan tuccd'iwin-agi tixfifanin
ay txeddmem di tira, imi imdanen yebghan ad qedcen ghef tutlayt akka
am kenwi, ilaq ad issinen tamazight akken iwata, imi leqdic-nwen yerza
asselmed n tutlayt, dgha ulamek ara yili win yesselmaden tutlayt d win
itgen tuccd'iwin. Akken yebghu yili, nekni ur ttseth'it ara yid-negh,
arut-agh-d akken tessnem, yernu ma yebgha R'ebbi, dindin kan ad tesselhum
asw! ir-nwen yid-negh sya ar sdat. D acu kan, si tama nnid'en, aql-agh
a nettaârad' akk ayen nezmer akken ad asen-nessefhem i medden d akken
tamazight ilaq ad tili d tutlayt n teywalt tawh'idt gar-anegh, nekni
s wid yessnen ad tt-naru, dgha ghef wanect-a ara d awen-nessuter ad
tesseqdacem tamazight akken tuâam, melmi tuâam akk d Leqbayel merr'a
yettmeslayen taqbaylit, imi tutlayt-nnegh simmal ara tettughal gher
deffir yernu anect-a maci d ayen yessefr'ah'en ma ikemmel sya ar sdat.
Yessefr'eh'-anegh wayen d agh-d-tennam ghef tmusni ay tessnem yagi tiddukla-nnegh
yernu imi ay teghram taseghrut n yimenzayen (déclaration des principes)
n tiddukla-nnegh, aql-iken tgam ah'urif d ameqqran ara ken-yesqerben
gher tiddukla tadelsant Imedyazen. (...). Sghur Imedyazen.
Kenya
: Tughalin gher tutlayt takikuyut
Sghur
Mwangi wa Mutahi
[Aqeddem
: ad'ris ay d-nefren ass-a d win ay d-yettmeslayen ghef leqdic n ussider
n yiwet n tutlayt n Tefriqt, tutlayt takikuyut (kikouyou), ay ttmeslayen
di tmurt n Kenya. Yugh lh'al, di Tefriqt i deg ttmeslayen ugar n 2000
n tutlayin, ala kan citt'ah' deg-sent ay yewwd'en s annar n tira, ughalent
d tutlayin i yes d-ssuffughen idlisen, di lweqt i deg amur ameqqran deg-sent
mazal-it kan yettidir deg yilsawen, iduba n tmura n Tefriqt rrant tutlayin
tifriqiyin di rrif yernu h'eqren-ten. Yiwet si ssebbat n wanect-a netta
d tamharsa (colonialisme) taberr'anit ay yekfan azal meqqren i tutlayin
tur'ufiyin (européennes). D acu kan, xas ass-a, mi akka ay tâedda temharsa
taberr'anit, ddjant-d tmura timennekcamin ighighden-nsent, imi tuget deg
yiduba ay d-ibedden akken ad h'ekmen timura n Tefriqt, d tutlayin am tefr'ensist
negh taglizit umi fkant azal meqqren. Ma d aggagen (intellectuels) n tmura-ya,
xas akken ukin s tnettit-nsen t! afriqit, d tutlayt n temharsa umi fkan
azal meqqren yernu wwd'en alammi ay tth'ar'aben tutlayin n tmurt-nsen
akken ad as-gen abrid i tutlayt n weâdaw n yid'elli. D anect-a ay d agh-yed'ran
akk nekni s yegduden n Tefriqt, yernu nekni s Yimazighen ay yellan d Ifriqiyen
am yegduden nnid'en n Tefriqt, ur nemniâ ara seg wanect-a. Tawaghit i
d agh-yewwten nettat d akken aggagen-nnegh, xas d agdud i ten-id-yefkan,
d agdud i ten-id-yessekren, maca ur a ttmeslayen ara tutlayt n wegdud
yernu ttugar n wakken qeddcen i lmend n uberr'ani ay d-ih'ettmen fell-anegh
tamnukda tadelsant (impérialisme culturel), wala akken qeddcen i lmend
n wegdud-nsen. Amek i tebghid' aggag ad yenfeâ agdud-is, u ad t-iâiwen
di lweqt i deg netta yettmeslay ixulfen tin n wegdud. Mwangi wa Mutahi
d argaz ay yebghan ad ibeddel anect-a di tmurt-is. Imi ay ih'ulfa i wayen
yesâedda wegdud-is d lh'if, yeqreh'-it wul-is yernu iger-d tighri akken
ad asen-yesfed' imett'awen i watmaten-is. Mwangi yura-d adlis, yernu imi
netta ye! ttaru i wegdud-is, yura-t s tutlayt-is, s tutlayt ay ifehhem
wegdud, yernu d anect-a ay yeddjan adlis-agi ad d-yawi lfayda meqqren.
Asmi ay llan Yikikuyuten sellen i wid sen-yeqqaren tikerkas s teglizit,
ur d-lmiden acemma, maca asmi ay ughalen sellen i win ay sen-d-yessawalen
tidet s yiles-nsen, at'as n lumur' ay d-lemden. I nekni, melmi ara d-nelmed
ayen bdan nitni a t-lemmden ? Afud igerrzen].
Qrib
40 n yiseggasen mbeâd ma tewwi Kenya azarug-is (indépendance), mazal
ur a ttuselmadent ara tutlayin tifriqiyin n tmurt-a deg ugherbaz, ala
kan taswahilit, yernu ikayaden (examens) ttwaxdamen kan s teglizit.
Asmi
ay yella d awr'it n wayen d-teddja temharsa tabrit'anit, amaru akenyan
Mwangi wa Mutahi, yeddja tutlayt-is tanes'lit, takikuyut, d acu kan,
yewwed'-d wass i deg yughal ghur-s asmi ay yughal yettaru idlisen, yernu
yughal d yiwen seg yimeqqranen ay iqeddcen i lmendad-is.
Lulegh-d
di 1963, deg useggas-nni i deg tewwi Kenya azarug-is, u kkregh-d deg
yiwen n twacult n yifellah'en. Asmi ay lligh d amect'uh', ala kan d
takikuyut ay nella nettmeslay, yis-s ay d-nessawal timucuha, yis-s ay
ncennu, yis-s ay d-neqqar timseâraqin negh digh, yis-s ay nettqess'ir
sdat n yimeqqranen-nnegh ay yellan ttmeslayen s yinzan ay yett'uqten
di tutlayt-nnegh. Ghef wakken d-cfigh, ala kan d takikuyut (ay ttmeslayen
wazal n 22% seg yimazdaghen n Kenya) ay d agh-slemden di tlata-nni n
yiseggasen imenza n ugherbaz amenzu, xas ulamma nekk lemdegh agemmay
aneglizi asmi ay lligh deg ugherbaz n tnett'aft (école maternelle) .
Deg useggas wis r'ebâa, asmi ay d agh-d-skecmen taglizit, h'ettmen-agh
ad neddj takikuyut : ilugan (règles) n ugherbaz gedlen-agh (interdire)
ad nettmeslay negh ad nettaru s tutlayt-nnegh tayemmat. S kra n win
ara yettseqdacen yella yezmer ad yettwet u ad yettuweddeb (punir), bitt
yezmer ad t-ssuff! ghen ula d assuffegh seg ugherbaz i kra n wussan.
Qrib igherbazen imenza merr'a n Kenya gan akka i tkikuyut negh i tutlayin
tifriqiyin nnid'en n tmurt, imi iselmaden-nnegh llan ur tent-ttwalin
ara d tutlayin n tidet wanag h'esben-tent kan d tantalyin (dialectes)
ay ttmeslayen yemdanen imezwaren (primitifs).
Ama
uqbel, ama mbeâd ma fukegh tizrawin-is (leqraya-w) di tesdawit, qedcegh
d aselmad di tesnawit (secondaire), maca imir-n, mi akken bdigh leqdic,
lligh steqsayagh iman-iw ma yella ad far'segh tagnit akken ad gegh ifadden
i yinelmaden-iw ad ttmeslayen takikuyut negh ad asent-smeghregh kan
ccan i tutlayin tiberr'aniyin u ad h'eqregh tin-iw ? Di tazwara, lligh
seg wid yettnad'ah'en mlih' i lmend n wayen i gh-d-ddjan yimennekcamen,
akken llan xeddmen yimeddukal-iw iselmaden nnid'en ay yellan xeddmen
akk ayen umi zemren akken ad qadren ilugan. Dgha wwtegh yernu weddbegh
inelmaden yal tikkelt i deg ara âerd'en ad mmeslayen s tutlayt-nsen
tayemmat. Ihi, akken ay gan at'as uqbel-i ay gigh ula d nekk, imi ay
lligh ttxemmimegh akken yettxemmim umennekcam ay yellan yettwali d akken
anelmad, mi ara yettmeslay negh a yettaru s tutlayt tafriqit, ur yettazmar
ara ad yelmed. Imi ikayaden ighelnawen llan d'errun-d s teglizit, inelmaden
! ttamnen s tefses d akken ilaq d taglizit ara issinen mlih' ma bghan
ad rebh'en di tezrawin-nsen.
Qrib
r'ebâin n yiseggasen mbeâd n uzarug, anagraw (système) n usselmed n
umennekcam mazal-it akken yella zik-nni. Ulac akk kra n ubeddel meqqren
ay d-yed'ran di tsertit n usselmed n tutlayin di Kenya, i deg medden
ttmeslayen azal n r'ebâin n tutlayin. Anabad' (gouvernement) yettwali
d akken asseqdec n tutlayin tidiganin (locales) d ayen ay izemren ad
id'urr tadukli taghelnawt (unité nationale), dgha ala kan d tutlayt
taswahilit ay d tutlayt tafriqit tawh'idt ay yerra udabu d tutlayt tamens'abt
iâedlen akk d teglizit, di tallit n uselway Jomo Kenyetta. Di Kenya,
awi-d kan abâad' ad yerbeh' deg yikayaden-is yernu at'as n yiselmaden
ifriqiyen ay yeddan akk d unagraw-agi. Dgha d taglizit ay yettaldin
tiwwura i wabâad' akken ad yesâu ccan, ad igher u ad d-yaf leqdic ama
di Kenya, ama di lberr'ani.
Argal
n yiberdan :
Alammi
d asmi ay sâigh 32 n yiseggasen ay d-yed'ra deg-i ubeddel d ameqqran,
mi akken ay bdigh a ttarugh yiwen n wungal. Imir-n lligh ttidiregh deg
Yiwunak Yeddulken (USA), anda ay lligh qeddcegh d amnadi (chercheur).
Mi bdigh ttarugh "Ngoima" (*), lligh bghigh ad d-mmeslayegh ghef unabad'
n Kenya timziregt (indépendante) u ad d-kecfegh amek yettkemmil yesselh'ay
tamirt s tsertit n umennekcam. Tugh lligh bghigh ad arugh i yiwen n
wegdud n yifellah'en, n yiqeddacen akk d yemdanen igellilen. Dgha bedregh-d
deg wungal-is uguren n tjaâalt (corruption) akk d tegnit n d iri i deg
yettili wennar n udawi di Kenya s tedyant n yiwet n tmett'ut ay yeddmen
tadist maca ter'wa lh'if yid-s. Bdigh ttarugh s teglizit, sakin, mi
fukegh kan snat-nni n ts'eddarin (paragraphes) timezwura, wwigh-d s
lexbar d akken deg uqerru-yiw, izen-nni (message) ay bghigh ad t-sâeddigh
yella s tutlayt tkikuyut, maci s tutlayt nnid'en. Dgha tutlayt-nni ay
ll! igh ttmeslayegh-tt asmi ay lligh d agrud telfa-d d akken tezz'a
deg wul-iw ugar n wakken lligh ttxemmimegh. D acu kan, ufigh-d ugur
asmi ay d-wwd'egh gher yidiwenniyen (dialogues). Lemmer ad d-snet'qegh
udmawen-iw (personnages) s teglizit, anect-a ur iseââu ara akk lmeâna
imi tutlayt-nsen d takikuyut, idles-nsen d akikuyu. Dgha yughal yeh'bes
leqdic-iw, ur a iteddu ara. Kra n wagguren sakin, teghli-d tegnit i
deg ara ughalegh gher Kenya, s axxam-nnegh, u ad sâeddigh lweqt akk
d medden-nni wukud d-kkregh. Dgha ur fhimegh ara amek alammi ay ughalegh
gher tira n "Ngoima". H'ulfagh amzun mlalegh-d d sin-nni n wudmawen-yinu
(personnages) ay d-snulfagh. Di tezwara n 1997, ughalegh gher tira n
wungal-nni, maca tikkelt-agi s tkikuyut, yernu seg wakken ay d iyi-d-banent
lumur', alammi ay ssawd'egh ad fakegh ungal-yinu di sin kan wagguren.
Takikuyut
yuran temlal-d uguren akken ad tennerni acku ala kan citt'ah' mad'i
n medden ay tt-yesseqdacen. Dgha, sdat n tutlayin ay ttmeslayen at'as,
takikuyut tâett'el akken ad d-tesnulfu awalen imaynuten negh awalen
itekniyen (techniques) akk d teghdirawin (orthographes) timaynutin.
Mlalegh-d ihi uguren-agi merr'a simmal ttarugh deg wungal-iw, d acu
kan, ayen d-uran sin n yemyura nnid'en ay ifernen ad arun s tkikuyut,
Gakaara akk d Ngugi, iga-yi-d ifadden akken ad kemmlegh.
Adlis-is
yeffegh-d gher wulzuz (ssuq) di Fur'ar' n 1999. Baba ay yellan d afellah',
s kra yekka di ddunit-is ala kan d Adlis (Bible) ay yella yeqqar-it,
yenna-yi-d asmi ay yeghra ungal-inu d akken "at'as n tghawsiwin ay d-yelmed
seg-s". Yernu, mi yed'fer tudert n wudmawen n wungal-yinu, yessawed'
ad yefhem xir kra n wuguren n tdamsa (économie) akk d tmetti n wegdud-nnegh.
Timliliyin
yesâan azal meqqren di Iritirya *
*Erythrée
Aqabel-nni
igerrzen i yes qublen medden tuffgha n wungal n "Ngoima" yesskanay-d
d akken tutlayin tifriqiyin d tutlayin yeddren s tidet, xas akken qlilit
yimez'ragen (éditeurs) ay iqebblen ad d-ssuffghen adlis yuran s tutlayin-a,
xas akken abâad', akken ad ssetâer'fen yis-s, ilaq s teglizit ara yaru.
Xas ma yella tutlayin tikenyanin ttnad'ah'en fell-asent kra n waggagen
(intellectuels) akk d yimura, d ifellah'en akk d yiqeddacen ay yettca
mlih' nnif fell-asen. Dgha s yemdanen-agi ara ttkemmilent tutlayin tudert-nsent
akk d temhezt-nsent (évolution), xas akken nitni qlil kan sanda ara
arun kra s tutlayt-nsen tayemmat.
Di
Yennayer n useggas n 2000, usan-d wat'as n yimura akk d yemnuda si tmiwa
merr'a n Tefriqt akken ad mlilen di Iritirya, u ad h'edr'en deg usarag
(colloque) umi semman "Tutlayin akk d tsekliwin tifriqiyin di lqern
wis 21". Dgha d tikkelt tamenzut i deg ara d-yili usarag am wa deg wakal
n Tefriqt, yernu tella-d deg yiwet n tmurt ay yesselmaden ass-a tesâa
n tutlayin deg ugherbaz [Iritirya]. Dgha gregh tamawt d akken tutlayin-a
ulac ass-a lxuf fell-asent akken ad negrent, d acu kan, tewwi-d fell-anegh
ad neh'r'es inabad'en n tmura akken ughalent d tutlayin ay ttmeslayen
ugar, d tid ay qqaren yernu ssuqulen-d igerwaj n tsekla yellan deg-sent.
Kra,
tth'ulfun d akken xedâen anagraw amsedghar (système élitiste) ma uran
s tutlayt-nsen. Ma d nekk si tama-w, ttwaligh d akken anect-a d abrid
akken ad nemsebd'u d tekta (idées) n temharsa tamaynut (néocolonialisme)
u ad d-nerr leh'kem i wegdud afriqi. Asmi ay d-mlalegh imura ay yettarun
s tutlayin tifriqiyin nnernan yifadden-iw akken ad ttarugh s tkikuyut.
Ass-a di Kenya, di tmurt-iw, aql-i a qeddcegh s yighallen akk sâigh
akken ad d-arun ungal-iw ara d-iteddun.
Tasuqilt
sghur Omar MOUFFOK
* Mwangi wa Mutahi.
Ungal-is amezwaru yeffegh-d di 1999 di Kenya, gher tez'righin n Lugha
Afrika (PO Box 447, Mukurve-ini, Nyiri, Kenya), yernu yettwafreq sghur
n Mau Mau Research Center di New York.
I tmernit n yisallen,
rzut ghef wemd'iq-agi :
www.unesco.org
D
acu-ten Yikikuyuten ?
Ikikuyuten
d yiwen si r'ebâin-nni n yegduden ay yettidiren di Kenya, zedghen di
tmiwa âlayen n tlemmast akk d wenz'ul (sud) n Kenya, yernu ttmeslayen
tutlayt takikuyut ay itebâen gher twacult n tutlayin tibantutin (bantoues).
Llan wazal n 4.400.000 n Yikikuyuten di Kenya, dgha wwd'en gher 20%
seg yimezdaghen n tmurt merr'a, yernu nitni ssawalen i yiman-nsen "Gekoyo"
negh "Agekoyo".
Ikukuyuten
ttidiren s tfellah't, dgha tezz'un inili (mil), llubyan, tajilbant akk
d bat'at'a taz'idant, yernu ass-a, mi akka ay kecmen gher tfellah't
tatrart (moderne), sfulluh'en digh taghlust (lqahwa), akbal, igumma
(fruits) akk d yeckan (lxed'ra), yernu citt'ah' kan deg-sen ay yettidiren
s tkessawt.
Di
tmetti-nsen tamensayt (traditionnelle), d argaz ay yesâan azal imi ay
d netta ay ih'ekkmen tawacult. Argaz ghur-sen yella iseââu afrag i deg
yettili wexxam-is, yernu yettagh at'as n tilawin, yal yiwet deg-sent
ad as-yeg taxxamt i yiman-is deg wefrag-is. Timetti takikuyut tebd'a
d iderman (clans) i deg yettili wergaz d watmaten-is, tilawin-nsen akk
d warraw-nsen, ma d tighawsiwin-nsen n tsertit d tajmaâit ay d-ilehhun
yid-sen. Tajmaâit-nsen nitni ttilin deg-s yergazen yellan akk seg yiwet
n tnudda, dgha tikwal, d irgazen ilemmasen di leâmer' ay d-yetts'ah'
ad sselh'un tighawsiwin n taddart, tikwal, d irgazen imeqqranen negh
d imgharen.
Amezruy
:
Lejdud
n Yikikuyuten llan zik zedghen di tmiwa n Ugafa agmud'an (nord-est)
n Kenya, dgha ger n lqern wis 17 d lqern wis 19, bdan a d-ttasen cwit',
cwit' gher tmiwa-yagi n tlemmast n Kenya i deg zedghen ass-a. Mbeâd
ma ddren ach'al di lehna xeddmen tafellah't deg wakal-nsen, Ikikuyuten
llan-d si ger n yegduden ikenyanen imezwura ay yugin ad asen-tettwakkes
tmurt-nsen, asmi ay ten-id-yekcem umennekcam abrit'ani. D anect-nni
ay ten-yessawd'en ad kkren s imenghi tikkelt tamenzut, deg yiseggasen
n 1920 akk d yiseggasen n 1930. Ma di 1952, d Ikikuyuten ay d-yesbedden
amussu (mouvement) n Mau Mau i lmend n ussuffegh n Yebrit'aniyen si
Kenya, yernu imenghi ay d-yed'ran seg yimir-n yefka axess'ar meqqren
i udabu abrit'ani di Kenya. Akken ad rz'en Yebrit'aniyen tanekra-yagi,
bdan a ssuffughen Ikikuyuten si tudrin-nsen akken ad ten-zzedghen di
tudrin ay sen-bnan ninti akken ad zemren ad ten-qarâen. D acu kan, imenghi
ikemmel alammi ! d 1963, asmi ay tewwi Kenya azarug-is, dgha d yiwen
n Ukikuyu, Jomo Kenyatta, ay yughalen d aneghlaf amezwaru amenzu n Kenya,
yernu seg yimir-n ay tennerna mlih' tezmert n Yikikuyuten di tmurt-nsen.
Ass-a, d Ikikuyuten ay yesâan ikataren (cadres) imeqqranen yesselh'ayen
tamurt, yernu seg-sen digh ay d-frurin waggagen imeqqranen akk d yimer'kantiyen
n tmurt. At'as deg-sen ttidiren di temdinin yernu qeddcen negh tt'fen
imukan yelhan deg unabad' (gouvernement) akk d tdamsa. D acu kan, xas
Ikukuyuten sâan amkan igerrzen di tmurt-nsen, xas sâan ttawil meqqren,
tutlayt-nsen rran-tt di rrif, maca ass-a, mi akka ara d-ttenkaren waggagen
(intellectuels) yettarun s tutlayt-nsen tayemmat, takikuyut attan a
d-tettarfad iman-is cwit', cwit' akken yiwwas ad taf amkan-is di Kenya.
Sghur Ghania
Khouchi
Tutlayt-nnegh
tesmar imett'i di kul mkan
Imi ur d-cliâen seg-s warraw-is
Ddjan-tt i yiman-is s teâkemt zz'ayen
D asefru
n Useyno Gey Cosaan ay yura s tutlayt tawuluft (Senegal)
Agemmay
n tmazight akken ay t-id-tessumer WAAC, i lmend n tira n tmazight di internet
:
a ----- azul, argaz, amazigh
â ----- âiwen, ceggeâ, aâessas
b ----- baba, ibki, abuqal
c ----- acawi, uccen, taccuyt
d ----- dadda, tidet, udi
d'----- ad'u, id'elli, ad'ad
dj ---- afendjal, taddjalt, tajeddjigt
e ----- enz, amenzu, kkes
f ----- tafat, uffal, ifires
g ----- agu, tagmart, amger
gh ---- ighi, imghi, ilelli
h ----- ahuddu, ahrawan, ahil
h' ---- tah'anut, ah'bib, ah'riq
i ----- iri, izimer, icimmi
j ----- ajerrid', ajemmid', ajellab
k ----- aksum, ikkil, ikerri
l ----- tilelli, tala, iles
m ----- tama, tament, amkan
n ----- annar, inighem, inisi
q ----- aqbayli, tuqqna, ameqqran
r ----- amrar, ifer, tiririt
r' ---- r'wu, takerr'ust, tar'umit
s ----- tasa, isem, tasusmi
s' ---- las'el, tibs'elt, afess'el
t ----- tata, tamdint, tamurt
tc ---- ettc, kettc, atcamar
t' ---- tit', t'umat'ic, aqent'ar
u ----- ulac, tuyat, udem
w ----- awal, wali, weltma
x ----- axxam, taxsayt, tabexsist
y ----- yemma, amezruy, amayeg
z ----- azedgan, uzzal, izi
z' ---- az'idan, zz'el, iz'i
GM :
agemmay-agi ur yelli d asumer (proposition) n tiddukla-nnegh akken ad
nbeddel agemmay-nni n tmazight amagnu (normal - agemmay agrigi-alatini)
ay nessexdam i tira n tutlayt-nnegh, wanag imi ur nezmir ara ad naru di
internet isekkilen yesâan izumal n ussemgerrad (lettres diacritiques)
akk d yisekkilen-nni igrigen (lettres grecques) yellan deg ugemmay amazigh,
nessumer-d agemmay-agi akken ad nefru, si leâd'il (provisoirement) ugur-agi.
Win
yeslan ad yini i wiyad'
Arut-agh-d,
gret-d tamawin-nwen, neqqar lâeslama i s kra n tebrat ara d agh-d-yawd'en
sghur-wen.
Tiddukla
Tadelsant Imedyazen
BP 129, Poste Didouche Mourad
16006, Alger, Algérie
E-mail
: adadam89@yahoo.fr
|