Âumar Derwic, Anfara (Desglaç – Délivrance), coll. Intermezzo, ed. Emboscall, 2005.
Anfara d ammud amezwaru ittwazêrgen n umedyaz amazigh Âumar Derwic, g tmurt n Katâlunya. Igber tzât n tmedyazin timazighin mi zwaren isughulen-nnsent s tutlayt takatâlant. Ihi, iga udlis-a yiwen wammud amsinwal ilan azal azamal, netta ismunen snat n tutlayin ittwasdersen g tmura-nnsent; mghar ghur tkatâlant annaz, nettat illan g yan waddad imelwi iddegh d-tusa g tugdut tâsbenyult. Ur idd zund ili n tmazight g Merruk akw d Tmazgha.
G wammud-a, nettafa îdrisen sawalnin ghef tmust tamazight, ilin wiyêd itteggwin tilawt tamettit tamerrukit. Ula asentel ameghlal n tayri d usirem ila tadghart-nnes.
Ttyarunt tmedyazin timazighin s isekkilen ilatinen d winin tfinagh; idd îdrisen illan s tkatâlant isughel-ten uselmad n tbidagujit tamejjujit, Juzip Marya Jarki.
Iggra wammud-a s yiwet n tegrayt yaru s tkatâlant Jurdi Bâdiyya igan yiwen umeddakkwel n umeggi. Aya n tegrayt, isughel-tt s tmazight Âumar Derwic.
Tga twizi-ya tamazight takatâlant tawuri tiss snat deffir n tin wammud n Jurdi Bâdiyya ilan azwel El te a Merzuga – Atay g Merzuga – Thé à Merzuga.
Âumar Derwic iga aselmad g Tizi n Imnayen (Gulmima).
Juzip Marya Jarki iga aselmad n tbidagujit tamejjujit.
Jurdi Bâdiyya iga aselmad n tkatâlant g Tirrasa, Barsâluna. |