YIWET N TMEDYAZT N TNETTITTla tmedyazt tamerrukit tamazight tagherfant ansay atlay, ar tettyirir ar tettemmezday d kra n isuga n uzâwan zund allunen negh tabjiwin negh idinanen negh iteklasen... negh, digh, s titi n ifassen d idârren ; ar ttyafan, g tmedyazt-a, mennaw n yiriren : Seg win uzuzen ar win ufcad, d seg win twizi (ahîdus d ûhwac d tindi...) gher win tzumi (tamawayt d utekkwer d usendu...) ; gher tama-nnes, da d-ttagh, s telghu, tmedyazt tamassant lumen g wakud g zemren imegga ad sêzragen tiwuriwin-nnsen ittwatasen asenfali ghef yifer, ur yad d s ubrid n ummekti d umater îzlin s ansay atlay. Seg isentilen imansayen, zund tayri negh ickudûren nndêdnin g tmetti, ittumahalen s ifarisen n twengimt talsant zund aramsu negh tazumi, tunef abrid tmedyazt n uslelli seg tallit tamharsant, wasa, i yiwet n tmedyazt n tnettit tamazight. Tagh tutlayt tamazight yiwet n taghult iriwen kigan îttfen akw Taferka n ugafa negh Tamazgha. Amur n tutlayt-a illan g Merruk immebdâ ghef kra n imuren g nezmer ad nezzga krâd izegnan meqqurnin : Tarifit g ugafa d tmazight g Wâtlas Anammas d Wâtlas Ameqwran Ugmîd d tcelhît g unzûl utrim d Wâtlas Amêzyan. Iqqen-nn ad nisin nwis ur jjun asent-ittwassker, i tentaliyin-a, kra n usengel negh awd asmugen. Tenta tsertit tanutlayt, g Merruk, seg wakud n temsetna tafransist, tezdey, ar assa, s usmenyawal n taghrabt, tutlayt nna tessaley tsêdma taneghmurt, ttumater tefransist igan tutlayt n imhuras. Maca, tiggri-ya, nnulfan-d kra n isekkinen issegman taflest d usilew n waddad izêmken. Inger isekkinen seflasnin tella twuri iga umussu amesmunan amazigh, aseggwas n 1991, akud nna g izmel Arkawel n Ugadir amassagh gher izerfan inutlayen idelsanen. Wiss sin, tga-t tafrit yaghen yiwen umdân ameqwran g waggagen zmelnin, aseggwas n 2000, Ameskan Amazigh. Adwal iga win tabukt tasertant n uwanek amerruki isargen tanât tageldant d-isnulfan Asinag Ageldan n Yidles Amazigh (SGDM). Mek nra ad nsemmêzli tamazight d tkatâlant ur da nettafa kra tent-isengaran ; ad d-nawey sin imedyaten : Amezwaru d win yiba n tmazight g warray amannan amerruki ; tutlayt ur ittwasidfen g ulmud amenzu ar aseggwas aghurbiz 2003-2004 ig, altu, usidef-a ghas tarmit. Wiss sin d asegdel n uzemmem n kra n yismawen imazighen zund win Yidir ur ittwazemmemen g Wanfa, g useggwas n 1998, negh win Siniman ittwagedlen g Rbâd, aseggwas n 1999. Seg tama yadên, trey tassast i yisem n Wakli g Igwelmimen, aseggwas n 1999 d win Numidya yurgen ad ittwazemmem g ighrem n Biyya, aseggwas n 2001, d win Umasin g ighrem n Tâta, aseggwas n 2003. Llant, digh, yitsent tumlin izeddyen tûzliyin timettitin tidelsanin zund awal ghef umDân n Imazighen g Merruk. Tumast n imezdagh g tmurt-a tga tamazight ; nitni amun g imirawen n Yilel Agrakal. Mennawt tsêdmiwin tilsanin (Ifiniqen d Wudayen d Igrigen d Irumanen d Iwandalen d Waghraben d Ibertêqizen d Iñbenyulen d Iwanedlusen d Ifransisen d Wafrikanen iberrkanen) ayd illan ttasent-d, taghzi n umezruy, ar ttemyawalent d imezdagh iserwan allig d-fkant ayenna mi neqqar, imir-a, aghref amerruki ilan idles amazghaghrab. Seg tesga yadên, g tmurt n Katâlunya, illa yiwen umdân axatar n imazghanen ur ginin Aghraben, zzigh Imazighen. Ittwadden is llan, inger wattayen n tmidî n igiman n Imerrukiyen ghsernin Taghlant, 2/3 d imazghawalen. Deg waddaden amm widdegh, widda sawalnin yiwet n tutlayt, ilan tumast tatlayt, ittusdersen s taghrabt, ghursen asa ametti issuturen asmugen n tutlayt-nnsen, ar ttafan azal d tdûllit i kraygat tameskant tadelsant. Ar ittdiw usêzreg n tmedyazin-a n Àumar DERWIC d tekti zund ta. Ilula Mass DERWIC aseggwas n 1960 g ighrem n Igwelmimen ; iga aselmad ig amaslâd g tmesmunt Tilelli n ighrem n Tizi-n-Imnayen. Annan-nnes immug s taghrabt d tefransist, maca, s tzemmar-nnes, i wadû-nnes, issawêd ad isedwel iman-nnes d annanman g tutlayt tamazight; g tama n uswingem, ifles s tektiwin n yitsen waggagen ifransawalen zund Tâher Ajghu‚ d Katib Yasin d Mulud Mghemmri. Mek idd iger n isefra yugem-d kigan seg tmedyazt taqbaylit lumen tenna ariren imariren izmammaren zund Bujemgha Agraw d Àli Ideflawen d Ferhât Imazighen Imula d Majid Sula d Meksa d Tissas... atg Ar ttgensisent tmedyazin d-ifren umeggi i usêzreg-a yiwet n tallit n simraw n iseggwasen; ar awen-nn-nesnili asughel gher tkatâlant akw d yîdrisen inêzghar ttyarunin s tmazight illan s isekkilen ilatinen d imsadaghen-nnsen s tfinagh igan agemmay matren Imuhagh, Imazighen zdeghnin tiniri. Gret tamawt nwis tenta tfada tamazight 950 n iseggwasen ngum n tegrigurt ; ihi, mmezlagen iyyaren n snat n tfadiwin s mraw d sin n wussan s tetteggru tfada tamazight. Imeki, nezmer ad nezzmez tamedyazt tamezwarut g wammud, Ifes n usirem, amnul n yanayer 1994, aseggwas-a ag ittuskurem umeggi netta d sdîs n imeddukkal g tmesmunt Tilelli, deffir n tmeskant n umezwaru g mayyu ghef tmentilt n yisey n yiwet n tcenyalt g tella tuttra n ussisen s tmazight. Tga tugna n yizem – isnumuken anekruf – d-yusan g tmedyazt tamezwarut yiwet n telmest n ighendiwwi. Deg tmedyazt tiss snat, ittuzewlen Nekwni aya, gan Imazighen isâttên yamun g taggayt n “imuddiren ttwamdêlnin” ddaw n tmedlin n tutlayt ittusettemren s yighil, rnu-yas assumeg ametti anamud nna ur ighiyen ad ittwakkes ghas s uzwag. Tettuzgha tmedyazt Amdaz d usirem s yiwen umnekni asnetlan s snat n tmêzra tinumasin n tudert nna zzruyen, kraygat ass, imazghawalen: Yiwet n tilawt tamettit tadelsant tanêzmayt d tzîdêrt n urumsu n yiwen yimal ighudan. Ar tgellem tmedyazt tinêdfert, Nemyar aya, yiwen usugen n tihawt n umsebdû ittemsemgalen zund igellinen ttnuddumnin lkanin mnid n ighellaten-nnsen imeggna, negh inesbaghuren ittcellifen iqaridên rewlen issen, ur asen-issager asekkud ghas imelsa irmesgiren. Day, ar tgellem tmedyazt-a yiwet n tudermettant tusligt n izalen ilsanen : Tenna ittwasskaren acku tufa azwu n usgufsu nna ttiri, d tenna ittyasayen s wungifen inermasen kennunin, s tafessi, i ugufsu. G tmedyazt Isaga-d uzmul, ar d-ittagh urumsu n yiwen wakud amaynu, ur ban diges kra n idrirawen idelsanen zund izlan ittyasayen d iziwigen ttyalasnin ilan izûran g tudert tamirant n Tmazgha. Iseggra-d alaghi i tufla n umdaz udmawan nna tegber yiwet n tsegda tamettit tarzâgant. Ar nn-ilekkem umedyaz tafesna tamajgalt g tmedyazt Ha-yi, nekkin g ubrid !, g t-ghlin yirinen, ar isebghas icenga n tgufi, îttêf g wakal negh tudert, ar ittzawag umum i tmara s wawal imesden d-ikkusa seg twengimt n ughref-nnes inezgen igiman n iseggwasen. Iggumma tagufi imkinna izmer ad ig ugris i tegrest. Tga Aghlenâzri nessemghur yiwet n tmedyazt tasertant igebren inedrirawen inettanen n Merruk unsîb izghan ghef wansa n izalen inamuden issudun tirsal n tamunt n inselmen g umadâl. Issken-d Àumar DERWIC udem n tghelnâzri taghrabt, isserwis-tt i waggu n wagirru, ar tt-igellem g tugna n yiwen ugellid aqbur immgherden ghef wattagen-nnes imêzghal, innuzegh tâsmudî-nnes ittkukulen inebgawen. Tezdey tegrest n Ughlenâzri nessemghur g usefru inêdfer, Taledjigt-inu, g tga tayri taåuri n usudes n uzâwan d usembibbi n wunughen n yizlan i uffulles uslig d tissumga nna tteggan g turda. G usefru ameggaru, taghul-d, digh, tegrest teg asentel n tigi g ittedwal ufgan, s usugen, d abaghus ittwaleknen. Ar ittannay umedyaz, daddegh, afgan iga tawadjit n imessgerden-nnes, akken ittukref yikrew deg tefragt-nnes. Maca, g ughawas wiss sin, da d-ittbedda usirem n yiwet n tsedmirt d-izerrin d tekti nna isawlen ghef tefragt ittugen g ikurmuten izamalen n yikrew akw d ufgan ; tafragt d-ittwagezmen seg idis n tala. Ar, digh, ittamêz ugama, illan d asreqqat afalkay, netta d ameggaru, asirem d urumsu n yiwen umedyaz g nettadên tughdâ‚ n wad yaghul d azâgu n yiwen ughref. Jurdi BÂDIYYA |