Amqqen n Agadir f Tutlayt d Tawessna Tamazight

  1. Tamagit n tawessna wamur nnegh : Tamunt gh tmennawt

Wan rad isers iwetta i tawessna wwamur nnegh s yat tgharast n tussna yughden iqqan d a yssen :

May ad ad agh immalen iz d tawessna wwamur nnegh smunent smmus uggugen ad : uggug amazigh, uggug llislam, uggug aàrab, uggug afriqi, uggug umadâl. Ukan ur nufi a nqqen kra gh uggugen ad nrzêm kra ula a nesakk yan f wiyyâd.

Ar ttmunan uggugen ad nnefsayen geratsen nesmaden gh tutlayt d uswingem d temyurin d udmawen n tgherma zun d tuzka (lebni) d isfalkiten (tizûriwin) d teskliwin d mattent irwasen gh tseggiwin n tudert ufgan n tmazirt nnegh.

  1. Tawessna tamazight

Tega tawessna yakw izwaren gh tawsniwin wwamur nnegh, tenker d (tgwema) gh wakal nnes teg ya wgezzum mqquern gh udem n tawessna nnes lli mu gguten uggugen. Tezdâr (tghi, tezmer) ad thêdu ayelli sis izêlin mqqar sis snukmant timmâz (défis) izmaz, zdun d fellas tawesniwin yâden. Mekli bda tusi izwulen nnes (timitar) lli yas yiwsen a tzzidêr tenmili mcackin d iferdisen nnes mkalalen inyilkimen nnes d tawesniwin yâden llid tenmaggar tenyakcam didsent, bla yas ikkes mayan tirsal nnes acku ar d gisent tssef ayelli d yuckan d uzêtta nnes, mayan nit ad as d yiwin a bahra tawes gh usebgher (enrichissement) n tawessna n umadâl (ddunit) s tmatart n izwulen (marques) llin tfel gh kigan n tawesniwin lli yas yâzen.

Zun d tiyyâd, tawessna tamazight ar tzazwul i iman n willit yusin s umzêli nnes ar ttimghur ar tegmmu (promouvoir) fad temcack d izerfan lli ismussun tudert d twada n tawesniwin ddernin, teg tutlayt tamazight d teskliwin nnes d tzûriwin (isfalkiten) isura llit yusin.

  1. Tutlayt tamazight

Tega tutlayt lli yakw izwaren gh iggi wakal n tmazirt nnegh : uggar n smmumrawt tasutin ayad s tyara tgherma nnes d tawessna nnes, tezdagh f ya wedghar mu tutti turrut nnes smmus igendad (millions) n kilumitrkari. Tumêz zegh iwetta n Mizêra d Libya ar Tigzirin Tiknariyin, zegh ill agrakal (Ill umlil n tuzûmt) ar Mali d Nijir gh Ifriqya. Igh nssen iz d tugget n imezdaghen llit isawalen llan gh tmazirt nnegh. Tutlayt tamzight tega tutlayt lli immalen tamagit n imezdaghen n tmazirt nnegh, tega tarselt tinttit gh usayes n tawessna n wamun n wamur nnegh, nettat ad izêttan tasga yan ur ifreken gh unli nnegh yuman (dârat ufrak), nettat ad izazwulen i iman nnegh inetti (essentiel, principal), mekli tega aghbalu lligh d issa umussu n tawessna tamazight ghilad (tura).

Semd i mayad iz d tutlayt tamazight tega ya wegrra (système) n unyalkam izêlin s ixef nnes ittâfen tirsal (tigratin, tannalin) llif tesdun (tsuren) imessan igh rad mlen ma yegan tutlayt gh umadâl, mac asghawsa nnes s iseqqal (standardisation) d usitti nnes zegh isuyas n usslemd d izergan n tawessna d tenbdadt d tdamsa tunsîbt (officiel) izzugez atig nnes gh ssuq n wayda n tmitar meklit ssemdin imassen idyulujin lli yumêzen tamazirt i uzzemzî d tattut. Turrut n udghar lli tuma tamazight d urur nnes f usga gh twuriwin n tsertit (politique) d tdamsa (économie) d usitti nnes zegh isuyas n usslemd d tawessna tunsîbt iwin as d ya wanaw ummerwi gh teskiwt nnes (structure) ufella, ar d akw icqqu f willit sawalnin ad tenyilkimen geratsen gh mennawt tesgiwin myaggugnin. Mac mayad ur igi ya unnegzu gh tmazight (faiblesse) acku iga yat tghawsa lli yakw illan gh tutlayin iddren gh wanaw ad n urur f usga.

  1. Tillawt n tutlayt d tawessna tamazight

Tillawt (réalité) lligh tsul tutlayt d tawessna n tmazight ass a ar d tsaggwa ya wemzagal mqquren ger watig lli lant acku gant yat gh tirsal dusnin n tawessna gh tmazirt negh d idis n tgudî lli yasent isahân. Amzagal ad udren fellas i wallen tugget n tesggiwin tunsîbin ula tid tent ur igin gh uzemz ad gh nella. Idêrisen lli ittuskaren f wad tbidd yat tinmel n tezrawin (Etudes) d isiggilen n tmazight gan ukan sul tiguriwin mmutnin, urta jjun skrent tisggiwin illan f uzerf ula tid illan f usekkir ayelli tend iqqan fad ad faghent tiwuriwin ad s tillawt. Igh nkkes kra n twuriwin bahra drusnin, han tamazight ur dars (ur ghurs) kra n taghamt (ili) gh isuyas n tawessna n ikabaren isertiyen lli ifisen f watigen n ugezzum ad inetti n tmagit tanamurt gh iger n tawessna d usegmmi (terbiyt, Education).

Isuyas n tegmma n usigel d usslemd yattuyen ur t iwin gh tutlayt d tawessna tamazight, atig bahra mezzîyen lli yas akkant urta ilkem (yiwêd) tasekfelt lli yas ittuyfkan gh tesdawiyin (universités) d wammasen ikadimiyen gh tmizar n bra.

Urur ad n tutlayt d tawessna tamazight f usga iwin as tid mennaw imeskaren (facteurs) : illa gis mad izêlin s uzerf, ma yzêlin s tsertit, ma yzêlin s tdamsa, ma yzêlin s wamun. Gh mad izêlin s uzerf, mqqar bda tella tmazight gh mad izrin ula ghilad d mqqar iga wamur nnegh yan gh tmizar umadâl lli isrsen tirra ufus f imqqen mqqurnin lli issufan i imadanen (igherfan) izerfan nnesen gh tutlayt d tawessna bla kra n usnuhêyu han urta illa kra udêris (texte) lli isselkan (affirme) mas tega tmazight yan gh uggugen n tawessna gh tmazirt nnegh.

Gh mad izrin s tsertit, mqqar iwsen imazighen s tugget gh tamaght f ad kkisen tamazirt nnegh gh ddu n uzzaglu irumiyen, han ur asen issen yan s izerfan nnesen gh tutlayt d tawessna, acku tizizwar (priorités) d istayen lligh umêzen ikabaren isertiyen zegh tizi n imaghen f tderfit (tilelli) n tmazirt iwin asend ad ttun tutlayt d tawessna tamazight acku ran ad skren yat tawankt tanamurt tanammast (Etat national central) lli ran, isitti, idel immzêlayen d imzarayen. Aghedjaj ad nit a yegan azerg isseftawen amussu anamur d ungi asalafi, d tsertit n tutlayt d tawessna ikkan f tmazirt nnegh tsur ghar f uggug amuslmen d uggug aàrab gh tmagit tanamurt, sul gh tugget n tikkal ar t tzzigzul ghar (ghas) gh uggug aàrab tettu ilemma s ghikan izerfan n tutlayt d tawessna n ayt wamur nnegh lli isawalen tamazight.

Gh usayes n susyu-tawessna : tutlayt d tawessna tamazight, lligh tega tayafut ugama (campagne) ttunt igrawen isertiyen d tawankt (Etat). Ur a ttid kttin ar tizi n ismestayen d tamaght f tnebâdt (Pouvoir) ukan ighama bda ugama f usga acku iwint ghar gh temdint. Teg tutlayt d tawessna tamazight negh d akw tawessna n umadan (agherf) kullut tafaska tamezwarut n mayan acku tezdi d imezlâd slawent akw imekrazen gisen.

Ig t lhâl, acku igrawen isertiyen ar sul ttemlilliyen ger mad akw issunufen tamukrist n tawessna zegh isuyas nnes d ma gis izêrran ghar asseàreb sul s udem nnes adyuluji, mayan af jjun ur ilkem ugama tirkeft (caravane) n tmmughri d ubughlu n twessna d wamun gh wamur nnegh.

Gh mad izêlin s tdamsa, takrrayt lligh tdder tawessna tamazight yiwi yas ttid lligh bahra tezdi d wamun ugama llif d ikka wanaw n tdamsa tarsmalit ittsuren f usgudi udrim d uyda wakal d tgemma d tedwwast n twuri, adû yad aresmali istutti agama isenfassit, isemdudi tiskiwin (structures) wamun nnes d tawjiwin nnes mekli islâh atigen (valeurs) llif ndi ibidd zun d adraw (tuccerka) imasen n tyafut d twizi d tmawast, isbidd atigen yâden zun d tilla n kaygat yan s ixef nnes (propriété privée) d mad is imun n umutti gh uswingem d tawessna n midden s yan yan negh s tigdad (groupes).

Imeskaren ad d wiyyâd ad yiwin ayelligh tefttu tutlayt d tawessna tamazight d mad dids izdin gh isekkiren d wanawen n tsekla d usfalki d watigen n tgherma ar ten ttilîh, ar tturin s usga imik s imik, slawent akw lligh idda wamun ugama ayelligh ka sul idêfar amun gh temdint gh tawessna ula tadamsa, izazzel mayan tawada n tukkesa (tawekkast) n tmagit n tawessna tamazight d usitti nnes zegh tiskiwin lli isbiden tugna (personnalité) n tawessna tanamurt.

  1. Idiren n twuri n tawessna tamazight

Igh nzêra amzagal mqquren ger watig n tussna d tutlayt tamazight gh usekkir n tugna tanamurt (personnalité nationale) s umzêli nnes (spécificité)d tmennawt n uggugen nnes gh yan mnid, nzêr tattut d urur f usga lligh tdder tmazight gh mnid yâden, ran naf mas iga ussimghur d usbughlu nnes yat tghawsa d iqqan, d yat tazzâyt ittersen f imegrâd n midden d truba d igrawen inamuren af ad ttuyska (tuyebna) yat tsertit tadimuqrât n tutlayt d tawessna tamazight ibidden f luqer d usatig n izerfan n tutlayt d tawessna.

Mayan af iga gh tghawsiwin llis d iqqan ad ttyuskarent af ad a nesku yat tawessna tanamurt tadimuqrât :

  1. A yili gh ddustur wamur nnegh mas tega tutlayt tamzight tultayt tanamurt tama n teàrabt.
  2. Ad tffugh tigemmi n tezrawin d isiggilen n tmazight s tillawt af ad a tesfrujju tutlayt tamzight, tesker tiwuriwin ad :
  1. Ad tili tawessna tamazight gh kaygat tighula n tawessna d usslemd d wad ttuyskaren izêlan (ifatwan, départements)) i tutlayt d tawessna tamazight gh tesdawit (tazizart) wamur nnegh.
  2. Ad ittufka i tmazight mamenk s ttamêz taghamt nnes (ili) gh isuyas n usiggel n tesdawit d takadimit gh tussna.
  3. Ad ittufka i tmazight izerf nnes gh imassen n usmal n tirra d ussefld d izêri mekli ittufka i wanawen n tawessna yâden.
  4. assugt n tyafut d usenflul gh kayat asayes n tawessna s ils amazigh.
  5. Ad tyukcaden imassen usiwel d usslemd s tmazight, gin ger midden wurrin sisen.

Irur t s tmazight imeslayen ad lli ra nebder gh wayyaw n tmesmunt tamaynut Ugadir gh useggwas n 1992 

Akinad Mohamed (Amghar)
Oussous Mohamed (Munatas)
Aboulkacem El Khatir (Afulay)
Lasri Brahim (Amazigh)
Abouali Hamid (Winaruz)
El Kadi Abdelkrim (Ilatig)
Ben Omar Lahcen (Cicungh)

Ittyasay d udêris ad ittyaran tizwuri s Isekkilen n teàrabt gh ughmis n Tasafut (aynun wis sa, Ktuber 1992)