VASILISA
TAFALKAYT
Zikk
llin bahra yaggugen, as tin ikka idder yan urgaz yegan awessar, nettan
d temghart d illi tsen lli mu ssaghen Vasilisa tafalkayt.
Tumert d tadawit as ddren gh yat tgemmi mêzziyen
n ukeccûd lli ttâfen, mac tefta yasen tudert an immimen
ass lli d idêr yan wattân yamêz tamghart lli. Ass
lli tssen is rad sul ur tnker gh wattân an, tssen is tt tâz
tmettant nnes, tghêrad i illis tefk as yat tlulluct, tini yas:
"Hêddu darem ayelli talulluct ad as tt ur tmelt i meqqar ed
yan. Akud nna tellit gh kra n tassast. Fek as ar ed tecc tsuter tst
ad am tawes ar ed gis teffaght. han rad am tawes.) Tamêz ilemma
tamghart lli illis tessudem tt, ur tekki amya tmmet.
Yalla uwessar lli f temghart nnes ayelligh
fetant ad bukêdent wallen nes. Mac gh tigira yiwel yat tmettût
yâdnin. Ighal iglin is rad teg i illis zund innas lli imutten.
Mac uhuy! Ur tegi xettad amer yat tuqjirt
d txeccant n temgharin. Tamettût tiwi d dides snat tferxin lli
mu gguten ibejggiten mac nettat gant dars zund allen nnes. Gh tghezi
n wass ar tent helli thêllil. Mac tzerzâg tudert i Vasilisa
tegllint. S krât itsent ar tzzînt Vasilisa. Ar tt kkatent.
Ssermintst s twuriwin. Ran tt ad temdu d wad as tejder tafukt d wâdu
afulki lli dars illan. Gh tghezi n uzal, ur ar tsseflid gh tgemmi
amer i ghemkad : « Vasilisa », azzel ad teskert
tiremt ! « Vasilisa » azzel sghus tigemmi !
ddu awid ikeccûden gh tagant, zzîg tisitan. Azzel uggar
n ghemkad lli s tazzalt.
« Vasilisa » ar akw
teskar tiwuriwin. Ar ttemagh ad tesker s wawal n kraygat yat gisent.
Arbedda tesmdu tawuri nes.
Temqqur ed « Vasilisa »
ifk as Rebbi yan wafulki igguten. Yan wafulki ur ilin anaw. Ur izdâr
mqar ed yan ad fellas isawel ula ad t yara.
Taluluct lli yas ed tfel innas. Ur ar tt tadja
i tmmara, ar as tawes. Ar ed tenkker « Vasilisa »
zik, ur t ad tuggi tafukt teftu tezzîg tisitan, tasi imik n
ukfay, tekcem s yat talghunst, tfek akwfay lli i tluluct nnes tini
yas : Taluluct inu, taluluct inu ssefled iyi ad am inigh mad yegan
tamukrist inu. Taluluct lli ar tessa akwfay tkkes « Vasilisa »
gh temmara lligh tella. Ar as teskar tiwuriwin akw.
Mad ilemma teskar « Vasilisa »
? ar tgawar gh tafukt n tyelgi, tawit ar tsmuna kran ijeddigen, ar
gisen teskar tawckint. Gh tizi yan nit taluluct nettat tsusi turtit,
tugem d aman, tesrgha takat, teswa acuflur. Taluluct, ur ed is hli
tawes i « Vasilisa » gh twuriwin nnes, is as
akw temla yat temghit lli rad as yaj afulki nnes ar hlli ittbughlu.
Mayan ad isergen i « Vasilisa » kras ttimghur
ar as ittigut wafulki. Yan wass, argaz idda s yan umuddu bahra ighzzifen.
Tamghart d istis umêzent ghilli irghan gh tgemmi. Bra idel s
tillas, anzâr ar ed ittâr, idâgen ar seàyîden.
Ussan imggura gh umwan ayan. Tigemmi lli tessutel
as d yat tagant. Gh wasa n tagant an tzedegh yat taghweznt lli mi
ssaghen « baba yaga », yega dars ufgan igh rad
tecc zund igh rad tec kran ufulus.
Tamghart tebdâ tawuri f istis : yat
gisent ad teggwa tadêrsa i yat temlsit. Tis snat ad tegnu. Tenna
i « Vasilisa » ar testtât kemmi. Tssens
asid gh tgemmi. Ur tfel yan ugezzum n wasid lli issentan ar ittebraqay
imik ines ilemma.
Mar ad ittuskar ? Inint tefrxin n temghart
n babas n « Vasilisa ». Ur telli takat gh unwal,
ur tezdâr mqar ed yat ad tili tawwuri, iqqan mad ifttun ad yawi
takat gh tgemmi n taghweznt « baba yaga ». Tsawel
ed texfdit n tferxin lli tenna (nekki ur ad ftugh, imesmaren n tdêrsa
udan iyyi, sefawgh sisen).
(Ghemkan d nekki ur ad ftugh udant iyyi tasmiwin
inu sefawgh sisent) iten tis snat n tefrxin. S yat teklit sawelend
tefrxin lli s snat itsent nnant : (« Vasilisa »
ar ad ax ed yawi takat dar « baba yaga » taghweznt).
Urta fellasent trur « Vasilisa » awal llight
usint lûhen ttid bra n teflut.
Tega tizi îd iqqen. Gh tuzûmt
n tagant idâgwen ar ka shuffuten. « Vasilisa »
teksûd. Tssenta ar talla imil s igh ed tekweti taluluct llin
thêda gh wagwes nnes tini yas : (Taluluct inu, taluluct inu ;
han tamghart n baba d istis uzent iyyi ad asend awigh takat dar « baba
yaga » taghweznt lli iccetan afgan tesmreg ixsan nes).
(ad ur tiksâdt, iten as tluluct, skud
lligh dim ur teksûdt amya).(tanmirt nnem a taluluct. Trurt iyyid
tadusi) iten as « Vasilisa » tddem nit tamêz
abrid n tgemmi n « baba yaga ». Tagant tqqen
s waddagen, mqar ed yan itri ur ad ittaga gh igenna, ayyur ingêd
gh imedla.
Ar teftu « Vasilisa »
ar ttergigiy, thênnêzen taluluct lli d nig ul nes, imik
ilkmed yan umnay s tazzela, yan umnay yega akw umlil. Tarikt tumlilt,
izri ukan ur ikki itri n wass amya ibbaqqid. « Vasilisa »
tedda s dat nnes, timeqqa n udfel ar ed ttârent f tawnudt nnes,
tifassin nnes krement s usemmîd.
Ur tekki amya s igh ed nit dagh ilkem yan
umnay yâden. Wad yega akw azggwagh. Ayyis nnes azeggwagh. Tarikt
tazeggwaght. Imun ed nit d tafukt lli iskren tigelgâd i « Vasilisa »
ifek as imik n treghi tezzu yas timeqqa n udfel lli illan f tawnudt
nnes. Ass s timmad nnes ar teftu « Vasilisa »
lligh tâz tadeggwat telkmen yat temamat lligh tella yat tgemmi
n ukeccûd issutel as ed yan udêrras ittuskar ghas gh ixsan
n ufgan... Gh ufella, ttersen iqlqulen n ufgan.
Tiflut ttuskar gh ixsan n taghmiwin. Isergeln
nnes gh win idûdan d tfednin, izêkrunen gh wagjiwen s
uxsan nnesen ifersen. Lligh tzêra « vasilisa »
ayelli, tuged, tekrem, tgummi sul ad temussu, zund igh tezdi d wakal.
Akud an nit ad dagh ilkem yan umnay yâdnin idêlan, ayyis
nnes idêla, tarigt tdêla, yuki adêrras lli illan
gh dat nnes lâht. Iqqen nit ilemma îd s tillas nnes. Akud
an nit ssentint tiqbucin n iqelqal lli llanin f iggi n udêrras
ar semreghant ayelligh skrent gh îd zund azal. « Vasilisa »
tumêzt tawda. Tddem ar tergigiy. Ifadden nnes ur tt sul usin.
Ur sul tezmer meqqar ed ad trewl gh wansa yan lligh tghama. S tuzêwayt
iddem wakal ar ittemdudi. Imik, han taghweznt « baba yaga »
lli yaylen s uferdu nnes. Fad ad tserbi tifsus, ar tesmdudi askwem.
F ad tesfêd tikkal nnes tusi tassemt, tebid gh dat n tiflut
teg taghuyyit : (Snif, snif ! adû n uksum ilêzan ayad
mi ttekdûgh. Magh id illan ?...) Tazên sis « Vasilisa »
s yat tawda igguten, tezzul fellas, tini yas : (tabetti inu, han nekkin
ayad. Han istis n temghart n baba uzzent iyyid ad asen ten awigh imik
n takat, gh tgemmi nnem) (Icwa, icwa, tamghart n babam tega yyi nit
kra. Ghama dari imik n tizi, han righ ad iyyi tawest gh twuri, ukan
hati rad zêrgh). Iten as « baba yaga ».
Teffi dagh tghweznt « baba yaga »
yat tghuyyit zund igh yut iggig, tenna : (isergeln inu dusnin, rzêm
at, taggurt inu mqquren sker iyyi ad zrigh, kemmin). Isergelen rzêmen,
taggurt tittin tsker i « baba yaga » ad tkcem.
Tdêfur tin « Vasilisa ». Tama nit n taggurt
agh tmmeghi yat tgendâft lli iran ad tut « Vasilisa »
s tfattewin nes. Mac tesaweld tghweznt tenna yas : (uhuy, uhuy, a
tagendâft inu, ad ur tgert i « Vasilisa »
han nekki ad dids imun.) Iggin umnar n taggurt, igen ukan gis yan
uyyedi, ghar izêra « Vasilisa » yazzel
ed yiri ad gis ibbi, tenna yas « baba yaga »
: (uhuy, ad gis ur tebbit ay aydi nu, nekki ad dids imun) Kcement
ukan s ugunes, han yan umuc izzâyt « baba yaga »
yiri ad ixmej tudemt n « Vasilisa », « baba
yaga » tenna yas : (amuc inu as tt ur texmejt hati nekkin
ad dids imun.) tegrawelen taghweznt s dar « Vasilisa »
tenna yas : (Is tzêrit ? ! Han ad ur tirit ad trewlt gh tgemmi
nu, amuc inu rad am ixemej tudemt nnem, ayeddi nu rad kem ibbi, tagendâft
inu rad kem tut s teffatwin nes. Taggurt inu rad tqqen ; Ur ad kem
taj ad teffaght).
Tekcemen ukan « baba yaga »
s ugunes n tgemmi, tzzêl f iggi n yan iflu tesawel ed tenna
: (Tasmaxwut ! tasmaxwut ! Awey iyyid mad cettagh). Tenteg tesmaxwut
lli tsersed i « baba yaga » yan ikin n usekkif.
Yan waga n ukwfay, simraw n ufullus, kumraw n ukeyyaw, azgen n uzeger,
sin iwellay d tamment, d tmessuyin ggutnin lli nâhya. « baba
yaga » telmêz akw tiram an, ur tefki i « Vasilisa »
amer yat tilmect n ughrum. Tesaweld nit tenna yas : (« Vasilisa »,
asi asgers an n usengar umlil tffernt, han igh ur tsekert mad am nnigh
rad kem ccagh !). Tenna yas ukan ghemkan tzzêl nit dagh f iggi
n iflu lli tddem ar tesxurruy.
Tusi « Vasilisa » tilmect
lli n ughrum tsers tin i taluluct nes tini yas : (taluluct inu mezzîyen
! Icc tilemct an tsefledt i tkkerzî nu. Han « baba
yaga » tezzûzi yyi s yat twwuri bahra immeran, tesker
f wad iyyi tecc, igh t ur skerx, tesaweld tluluct tenna yas : (ad
ur tallat, ad ur tghileft, yuf am ad teddut ad tegnt, îd rad
dids yawi afessay i tmukrist nnem.) Tizi lligh tettâs « Vasilisa »,
tssenti tluluct ar tbberâh : (wa timkrarasin ! Wa timalliwin,
wa izzâkkiwen ; ayllamed dari. Farri yamd ad traremt tagat f
« Vasilisa ».) Akud an nit ad ilkmen yan uhittul
n igedâd s tugget n isekijjiten ddemen akw ar ffren asengar
amellal. Ar ttelwâhen imendi s yat, afran s yat. Ur kkin amya,
sghusen asegres lli gh ufran. Tizi yan nit ad ilkem umnay umlil f
iggi n wayyis nnes umlil s tarikt tumlilt, tebbaqqid nit tifawt n
wass. Hêrad ukan tenker « baba yaga »
gh idês, tgher nit i « Vasilisa » : (« Vasilisa »
is theyyit tawwuri nem ?), terar fellas « Vasilisa »
tenna yas : (Yyih a tabetti nu, skerx tt akw), tfayel « baba
yaga » mac ur tezmer ad tini amya. Tigira tesaweld tini
yas : (Hayyi rad ddugh ad siggilegh mad cettagh, asi kemmin asegres
an yâden iktaren s ikiker d taqqayin n iflilu, iqqan ed ad ittufran
awed netta, teskert gis sin igudiyyen, igh ur tskert mayyan han rad
kem ccagh). Teffugh ed « baba yaga » s usarag
tesinsêg, ilkem tid uferdu nnes. Akud an nit ad dagh izri wayyis
azeggwagh s tazzela, tdêfur tid nit tafukt tagwid. Teskusen
« baba yaga » gh ugunes n uferdu nnes. Fad ad
tifsus ar tesmdudi asakwem. Fad ad tsefêd tikkal nnes tusi tassemt.
« Vasilisa » tusi yat tilmect n ughrum tfekt
i tluluct nnes tenna yas : (taluluct inu, taluluct inu, smullu fella
tawest iyyi). Taluluct, tssenti ar teqqar ghemkad : (wa igherdâyen
n igherm, wa igherdâyen n urtan, azzel ad, lkem atid ghilad).
Ur ta tzeri meqqard yat tizi idrusen lligh ed lkmen igherdâyen
lli gh kraygat anaw, skren tawuri lli ghemkli tt tera « baba
yaga ». Umnid n tadeggwa, tseresen tesmaxut tadabut lligh
tella tiremt n « baba yaga », teggawer ar sis
tqqel.
Amnay idêlan izri dagh gh dat n taggurt
n tgemmi, idêfur tid nit îd. Tiqabbucin n iqelqulen ssentint
dagh ar semrghant, addaggwen ar teqaccayen. « Baba yaga »
telkm ed s udâr nnes axeccan. Tgher i « Vasilisa »,
tenna yas : (« Vasilisa », is tsemdit tawwuri
nnem ?)
Terar fellas « Vasilisa »
: (yyih a tabti nu semdigh akw tawwuri nu), tetfayel dagh bahra taghweznt
. Mac ur tufi mad tini tesaweld tenna i « Vasilisa »
: (Ddu kemmin ad tgent, han awed nekki rad ddugh ad gengh). Tzeri
« Vasilisa » gh tgherdîn n inkan tssefled
i « baba yaga »lligh tenna i tesmaxut : (ssergh
takat ad bahra tennuceg, ad ukan nekergh rad kenfegh « Vasilisa »).
Akud an ilemma ad nit twates « baba yaga » iggi
n yan iflu tgen fellas. Tzêlen incuren nnes f iggi n yat taskfelt
tmun zund kra n uyyedi n tegmert. Tssenti ilemma ar tesxurri ayelligh
tejjawen imettâwen tektid dagh taluluct nnes mezzîyen.
tefk as dagh yan ilmec n ughrum tsefled tt iyyi ad am alsegh anezgum
inu. Han taghweznt tra ad iyyi teknef tecc iyyi. Taluluct lli temla
yas dagh mas ttid iqqan ad tesker fad tenjem ad ur tiwecca.
Twates « Vasilisa »
dar tesmaxut tdêren f idâren nnes ar ten tessudum tini
yas : (Smullu fella a tasmaxut, tawest iyyi. Ffin aman f ikcûden
ad ur tsuncget takat. Hati rad am fekagh tanesrift inu lli ittuzêdan
gh umettâlsu. Terar fellas tasmaxut tini yas : (Rad am awesgh
a « Vasilisaz », han rad jlugh kigan n tizi
igh rad sserghegh takat d rad semliligh idâren n « baba
yaga » fad ad iggez idês nnes, akud an rwel kemmi).
Vasilisa trur as awal tini yas : (Mac hati ksûdegh ad iyyi amêzen
imnayen raren iyyid s dars.) (Uhuy) iten as tesmaxut : (Amnay umlil
hati azal zund azêrf ayan, amnay azeggwagh han tafukt izenzêrn
ayan, amnay aseggan han îd ijujgen s itran ayan, ur gisen teksûdt
amya) Tuzzel « Vasilisa » s dar taggurt iwates
tid umuc ira as tt ixwmej, mac tefka yas yat tubbit n ughrum yajj
tt nit teffegh.
« Vasilisa » tettermed
i isekfal, ayyedi yukin fellas yera as tt ibbi tlûh as ed awed
netta yat tgezzumt n ughrum yajj it ilemma tezri. « Vasilisa »
tera ad en teffugh zegh gh usarag, tagendâft tesmun ighawsen
nnes ad as tesdîqqes allen nnes. Mac tafruxt tusid yan usadad
tass as tin d tifattewin nnes tajj tt tezri, telkmen ukan « Vasilisa »
taggurt tiri ad tqqen, tasid imik n tdunt teg ttin i wawerz n taggurt
tajj it nit ilemma tezri. Teffugh « Vasilisa »
gh tgemmi tefk i tagant. Tizi yan nit ad izri umnay aseggan, taghul
tagant teg akw tillas.
Mamenk rad tesker ad turri s dar temettût
n babas ur n tiwi takat ? Tssen iz ed tamghart n babas ur as tt taj
ghemkan.
Akud an temla dagh tluluct lli i « Vasilisa »
mas d iqqan ad t tesker, tusi « Vasilisa » yan
uqelqul gh willi ssultelinin i tegmmi. Tsekcem gis yat tkurayt tebbi
ilemma tagant. Tiqabbucin n uqelqul ar semreghant ayelligh yurri îd
yeg zund azal.
Ur tekki « baba yaga »
amya tnekerd tmmizêg tghêr i « Vasilisa »
mac lâh as tt. S umnid n taggurt tuzzel. Tesawel s umuc : (Amuc.
Amuc inu bu isehârrayen. Lligh fellak tezri « Vasilisa »
is tt texwmejt ?) Amuc irur fellas inna yas : (Mraw iseggwasen ayad
darm ligh tawwuri ur iyyi jjun tsetcit, mqar ed tubbit n ughrum ur
iyyi tjun tlûht, « Vasilisa » nettat tefka
yyi imik n mad cettagh ajjigh tt tezri.) Tfelt « baba yaga »
tazzel s usarag tghêr i uyyedi : (Ayyedi nu, ayyedi nu, is ur
tebbit gh « Vasilisa » lligh fellak tezri ?).
Irur fellas uyyedi inna yas : (Max mnnaw iseggwasen
ayad darm ligh tawwuri ur iyyi jju tefkit mad cettagh, nettat tefka
yyi imik n ughrum ajjigh tt tezri.) Akud an tefayel « baba
yaga » teg yat tghuyyit iseqqaqen tghêr i tegendâft
tini yas : (Lligh fellam tezri « Vasilisa »
is as ed ur tiwwekt allen ? Tagendâft tenna yas : (Tega i tefattewin
inu yan usadad ajjigh tt ad tezri. Mac kemmin ur jjut gigi tiwit.
« baba yaga » ur as sul tghama amer taggurt,
tazzel dars tenna yas : (Lligh tera « Vasilisa »
ad tefugh is as ur tqqent agharas ? Yak ur tt tujjit ad tefugh ?)
Tenna yas taggurt : (Ur tt ujjigh ayelligh zwar tega imik n tadunt
i iwerzan inu.) Terfa « baba yaga » ayelligh
tera ad tefugh ixef nnes, tazzel ar tekkat ayyedi, ar teslab amuc,
tasid agelzim ad tebbi tagendâft, tssefrsi taggurt.
Termi « baba yaga »
izzây fellas ixef nnes, ur sul tezmer ad tedêfur « Vasilisa ».
Telkmen « Vasilisa »
tigemmi n babas. Ur en gis tufi mqqar ed adû n takat. Tamettût
n babas d istis uzzelen ed akw ar ed dis tezzînt ar tt ttergament
ar tt ssigennitent nnant as : (Manid tekkit uneck ad, is ed tiwit
takat ? Han nekwenti nemmagh dis tagwi ad tamêz, xettali d niwi
dar inaragen ur en tebbi amya, ur tekki amya tens, mad issen ikut
tinnem kemmi rad tamêz ?)
« Vasilisa » tsekcem
ed s tmêsriyt lligh munnent aqelqul llid tiwi. Ghar tserst isegrawel
nit tiqabbucin nnes s umnid n temghart d istis gen izenzâren
nnes zund tamêzla, inna lkmen jderent tamghart d istis, uzzelent
ad rwelent, tamêzla tdêfar tent inna s ddant ayelligh
tent tejder.
Tasekkat an gant zund tirgin nesanin. « Vasilisa »
tusi aqelqul lli temdêltin gh yan wansa, ansa yan, ur fellas
izri umya immeghid gis yan ujeddig bahra izeggwaghen.
Zegh akud an ur sul tezmer « Vasilisa »
ad tghama gh tgemmi lli. Tfel darsen teddu s yan igherm, ur tufi amer
yat twessart n temgharin tili gh tgemmi dars. Yan wass tenna « Vasilisa »
i twessart lli : (Hati nekki a lala rmigh igiwer ! Iqqan ed ad iyyid
tawit kran tilmi d idd nnes hati ssengh i uzêtta)
Tiwi yasd twessart ayelli tera. Tssenti ilemma
« Vasilisa » tawwuri s yat tunfust meqquren.
Tzêda ilemma « Vasilisa » yat tefawwut
bahra isediden ayelligh tzêdart ad tt tezzrit gh tîtt
n tassemi. Tsuka « Vasilisa » tafawwut an i
waman taghul temllul zund adfel.
Akud an ad tesawel « Vasilisa »
tenna i tewssart lli (Ddu, zzenzen tafawwut ad tamêzt darm idrimen)
Tzêra ukan twessart lli tafawwut, tdhcer,
tesaweld tenna yas : (Uhuy, ay illi, zund tafawwut ad ur tegi tin
temnziwt, ur tegi amer ad gis isker iwis n ugellid timelsit nnes,
ras tt awigh s tigemmi n ugellid) Tizi lligh izêra iwis n ugellid
tafawwut lli izeghwêzan izêri nnes isaweld inna i twessart
lli : (Menck ad yegan atig nnes ?) Tenna yas twessart lli : (Xettad
ur tli atig, ur tgi amer tarragt iwigh ak ttid) isnummer bahra iwis
ugellid tawessart lli, lligh rad teddu ifk as tugget n tarragin lli
mi ighli watig nnesent.
Lligh ran ayt tgemmi n ugellid ad skren timelsa
gh tfawwut lli ur izmer meqqar ed yan i twwuri yan, iqqan ed yan umzêdaw
bahra issen, igan anazûr. Ur ufin ayt tgemmi n ugellid amer
ad azen i twessart. Lligh en tlkem inna yas iwis n ugellid : (Kemmin
lli izêdan tafawwut ad ad izdâren as tt tegnut). Tesaweld
twessart tenna i iwis n ugellid : (Ur ed nekki ad illmen tafawwut
ad, ur d nekki as tt izêdan, « Vasilisa »
tafalkayt as tt illmen nettat as tt izêdan).
Akud an ilemma ad as inna iwis n ugellid :
(Nettat ilemma ar ad iyyi gis ignu timelsa nu). Tawessart taghul ed
s dar « Vasilisa » tales as akw ayelli yas inna
iwis n ugellid. Tiwi « Vasilisa » tafawwut lli
tsker gis timelsa zîlnin, teklu tent s ifalan n umetâlsu,
tsunegh tent s tmuzunin.
Tusi twessart timelsa lli tawi tent s tgemmi
n ugellid, tfel « Vasilisa » ar tllem gh tama
n yan usksel lli icayfen bahra. Akud an nit ad ilkem ureqqas n ugellid
inna yas : (Iwis n ugellid ighera yam s tgemmi nnes).
Tlkmen « Vasilisa »
tigemmi n ugellid ur en fellas dêrent wallen nnes ayelligh izêma,
idhcer, s ufulki lli tusi, isawel ed inna yas : (Igh illa mad am innan
rad didm ngirint wallen inu han rad dim ngirigh nekki, iqqan ad tegt
tamettût inu.) Ibbid yamêz as afus isggawer tin gh tama
nnes.
Ur izri umya isker ugellid yat tmeghra imqquren
yiwel gis iwis « Vasilisa tafalkayt ». Lligh
ed yuri babas n « Vasilisa » gh umuddu nnes
tiwi tin illis idder dis gh tgemmi n ugellid. Ghmekli dars tumêz
« Vasilisa » tawessart lli yas yiwsen lligh
tella gh temmara.
Taluluct nnes nettat ur jjun teffugh akudîl
nnes.
Ddu umalu n tumert d tnuflayt agh ddren ,
nekwni d iwen rad sul neg inebgiwen nnesen.
Tallast n
tazzanin, ttyassay g tayessi tarusiyt, yura tt s tmazight: Muhemmad
Akinâd
Tazrigt tamezwarut : Innayer 1996
Tizrigin n Atlas amezzân, Agadir, Merrok.
|