"Imula n tmektit", ungal n Afulay, yessawal ghef yat terbatt - Sofiya - enn yegran iman nnes g tnudêfi n tmezgida, d Mina n ayt Mohammad enn ufan medden tettyagel s tzikert ffeghen tt iman, ar yessawal ghef tayri d zzin n Zayna, yellis n Da el-hadj, asebbab en ssebâd g Merrakech. Maca deg ungal a, yessawal ghef yiman nes, yiwen u tmazirt n Taroudant en yellan da yeqqar g Bariz timsirin n l’ethnologie. Yedda gher Ighrem nnes ad yesseqsa medden n zik ghef wakal d waman, yesseqsa ten ghef insayen n imazighen zik. Yezwar t gher usiggel g iger a yiwen l’ethnolog usbnyuli isem nnes Kasistou bu teghyult. (hat sulegh ad fellas sawlegh).

Amata g udlis n Imula n tmektit yessawal ghef tebyugraphiyt n Da Mhênd : Lmudden n Ighrem, yeghra timetti-delsant n Souss g lmedersa n temezgida. Yessen bahra iger en tmazight acku yeghra idles d wawal n teàrabt, abrid en tneslemt d ljent. Aya, ur yezmer ad t yissin s tmazight. Maca, Da Mhênd zun d netta zund medden akw yedderen g Ighrem : Da yerrezêm ulli, da yetturar dâma d lkartâ, yeddu gher tmezgida ad yehellel. Ghas add yughal seg ssuq ad yeddu gher igran. Da Mhênd yessen akw alabirant n tudert g Ighrem, iga aghbalu n ineghmisen... yugem seg degsen El Khatir Afulay isebtar en Imula n tmektitt, yesseker degsen adlis n l’auto-ethnologie amazigh s temazight. Iger amaynut n tsekla d idles.

Da Mhênd : Lmudden n Ighrem yeghran timett-idelsant n Souss g lmedersa n temezgida. Yessen iger en tmazight acku yeghra idles d wawal n teàrabt, abrid n tneslemt d ljent. Yenna yak ulac ticli g ur lligh !

Yettuska wungal en Afulay ghef useqsi ameqran yellan ger may nettu d may d nekti, d ma sul ur nekti negh ma sul add nekti! Imula n temektitt ad degs tafedt kra n tsura, maca kra yadên yeffer ger uyen teqqaredt.. acku, meqqar tukzed awal, llan wawalen fferen ar fellasen tsiggiledt ger isebtar n u ungal.

Ighrem ghef da yessewal udlis-a, ihenna degs lhâl : Lhna g temazirt ur t irêzza ghas yat lkubbaniya yetteksen lmâden g udrar. Medden n tmazirt ur da kettin ghas ayen ghursen yejran : aseggwas n lâz, win n lbun, aseggwas en ughrum ghemanin, aseggwas n Kastitou asbenyuli... Ayt Ighrem, ghas is drusen waman ghursen ar ten tesdudduy taghart. Aman, anu, asif, taghbalut.. tteddun ttughalen d ger isebtar n u ungal.

Attâs n tghawsiwin yezêra ten g tisitt n tudert g Ighrem. Acku ar yessaqsa Da Mhênd agurram. Netta ad as yemlan akw ighallen d ixsan en teqbilt yeml as ismawen n tiram n waman, yessken as medden n ljemaàt d yismawen n yigran.

Da Mhênd d tasedlist meqquren n idles g Ighrem n Taroudant. Maca ar yessawal dagh wungal a ghef Da Ali. Argaz g tella tayri n tmazirt, ar yezzray luqt nnes tama n yan uzêru ghef da yereccem tanasin d tiram n waman. Ar yessawal Da Ali i temgharin d wazzanen yetteddun ar ttughalen, ar ed yeketti ussan n irifi d taghart yekkan tamazirt. Amareg d iledjigen yessawel fellasen Afulay eg Sseqr (negh taqerfiyt) ger as d Zayna tamedgult, yellis n Da Lhadj. Teghuda kigan. Tella tiwel gher temdint n Merrakech maca yerzêm as urgaz. Yenna yak ar as tzerru ixef yan wass i l’éthnolog allig t yewta yidên fella n ufud nnes. Ahwash yettili kuyass ger tinwutcci d tin yidês. Baba-s n Zayna, Da lhadj, ur yeghri ghas cwi g tmezgida. Yella d axerraz qbel ad yezzenza ar yessagh g sbabêd. Assa yughal d abazarist meqquren g Merrakech. Ghurs kigan n idrimen, ar yessawal i warraw nnes s teàrabt. Ar akw ttinin is ar yettawes i umussu aneslem s idrimen. Yessels i tmettût d warraw nnes lhîjab. Wanna yesiggilen ghef kra n umezruy n zik d teghawsiwin n temazirt, negh ayelli ttinin medden i wiyâd seg tsuta gher tayêd, ur d argaz zun d Da Lhadj ar ad yesaqsa.

El Khatir yera ad yessen wanna mi qqaren Kastitou. Ur yufi kra n wenna t yessenen ghas Afeqqir Lbachir. Argaz n làali. Yeqqabl taxerbict n tmezgida, ku yass tama n wanas. Yzdem i takat yagem aman i medden seg wanu. Seg ighuran ar tin yidês, dima ighed d walmessi ay gan tudert nnes. Maca netta ad as yuwsen ghef usbenyuli nnagh bu teghyult, yexdemen ghef temetti-delsant n Ighrem n Taroudant zik. Ur ad ttugh Lalla Khlidj ghef isawel ungal n Imula n tmektit. Tamghart tamedgult yedderen ghas nettat. Tagurramt tgellint. Ur ghurs arraw, teqqabel ghas ulli d ughrum n tadunt. Tenna yas i l’ethnolog ad yeddu ad yesseker xlas kra n takatt nnes, ad ur yeqqim ghas ad yedêfur taghuri. Tenna yas yuf ad yedêfur lbiâ-u-ccra amm bab as, ad degs yettsewwar ayenn ur ad as yefk lmexzen. Lalla Khlidj d tamghart yettedêssan g wid yeqqaren g lmdersa flen lbiâ-u-ccra.

Sofiya nettat, ur yelli ma ghefs innan gar awal g tmazirt, ur djin ed yeffegh kra fellas, teghra g tmezgida, ur tt yeccar kra d awd yiwen. maca ufan tt en medden yan wass g tenudêfi n tmezgida... Nnan ak tegran ixef nnes, maca kra yenna is tt n yegra kra ! Arezzûm n tmukrist a ur ad t en yufi Afulay waxxa g l’archive en jadarmiya : Sofiya tegra en iman nnes g tenudêfi n tmezgida, Mina n ayt Mohemmad ufan tten medden ttyagel s tezikert ffeghen tt yiman. Ulac inagan. Aya a yettyaran g isebtar n l’archive en ijadarmiyen. Aswingem yenna : llan wid yessaghen ar zzenzan ifesti, af ad ssekcmen dosy g tuttut.

Tagara n udlis n Imula n tmektitt, yudja t Afulay i temukrist n wakal. Alug wiss krâd yessawel ghef wakal n teqbilt. Tesgha t yat lkubbaniya ar degs d tessufugh lmeàden ar t ttawey gher Dar-el-Bida. Tamukrist n wakal d lkubbaniya n imghizen, tudja l’ethnolog d isaqsa Da Mhênd ghef uzday yellan ger ineflas n Ighrem n Taroudant d tenbâdt n lmexzen. Ur ad yaf tidett !

Tagara, yufa n is llant snat tgharasin n usiggel asertan g iger n l’ethnology : Wanna yeseqsan ar yettamen s uyenn as ed geran medden zun d aqjun, d wenna yedderen d medden n temazirt ig yan seg degsen : Wa yessen tighawsiwin d imurag n medden, amezwaru ur ad yelkem tidett. Ta ay mi yeqqar Afulay Tisitt n tudert negh imula n tmektitt.

Abou el Kacem El Khatir, alias Afulay yesul yedêfar asiggel g Tinmel tamqrant n l’anthropology g Bariz. Imula n tmektit, ungal nnes amezwaru, yeffegh edd aseggwas n 2002 ghur tezrigin n Phediprint yessizwur t Mass Said Oubejja.

Yeschou