IMAZIGHEN
D YETRAN
sghur Tufiq I. MOSTEFAOUI
Tusna igenwan d yetran, t-tusna taqdimt am teqdem
ggemdanen. Yal lqum ama d wid yettezzun, ama d wid ikessen tàassan tikli
ggetran d yittij. Tusna igenwan teqqar-ed melmi ar azzun, melmi ar a
hemlen issaffen, ansi ar àeddin deg nezruf... Qqaren imusnawen umezruy
belli tusna yaggi tella ger tmezwura id yenulfan.
Nekwni s imazighen nefka azal i tusna yagi, axater si
zik madî i nebda tizzin, akw tkussi n lmal. Tira taqdimt id-uffan imusnawen
umezruy ghef yetran, tura s tira n umesmar (cunéiforme) n at
usammar (Sumériens). Ayen ig sewhamen, yiwen degsen "Kalbu" i
wumi qqaren tura s tlatinit canis, ma s tmazight... "Aydi" !
Ur ilaq ara anettu belli llan kra imusnawen ig uran ghef yiwen akken
umezruy aqdim atas icerken igduden id-yezzin ghef illel agerakal
(Méditerranée), idles agi aqdim ur t-nettaf tura ala degw zetta d
ufexxar imazighen. Ayagi ad-naru fellas tikelt nnîden ma yabgha Mas
nnegh.
Ayagi ar ad-arugh tura, d ayen ughur nessawêd degw
zzetta n Amazigh-net. Di lartikl agi amezwaru, awen-d-nefk ismawen insàa
d wansi incuk kkan-d. Llan kra ggismawen, urighten atas aya deg yiwet n
tmesbanit di tsedawit talemmast n Ldzayer, ihi ur zmiregh ara ad-fkegh
anida iten-qqaren.
- Tazmant (2) : Astronomie
Wagi d isem ir ufigh di tmesbanit n tsedawit talemmast n Ldzayer. Lmaànas
"Tusna igenwan d yetran", ayen akken iqqaren s terumit astronomie.
Asiwel agi ad yili yekkad seg iswi tusnay agi, di lweqt nni, ugur ameqwran
imusnawen, tusna llewqat n tzâlit, talalit bbwaggur... tusna n lweqt
(akud). S taàrabt qqaren i wakud El-waqt negh Ez-zaman, ma
nenna-t-id s tmazight ad yughal : Tazmant.
- Ittij : Soleil (11), yekkad si "tît ijena"
(oeil du ciel). Yella daghen anida is-qqaren Tafukt.
- Itri : Étoile, maca, ula d agguren nnîden
(planètes) qqaren-asen itran, ur gin ara imazighen lxilaf gar-asen.
- Itri umeksa : Étoile du berger "Vénus" (11).
Anida nnîden llan yislawen igsàan làalaqa akwed tûzga : Tezzeg
ulli, la traite des chèvres (3). Aderi n tanezzet
"étoile du matin tôt" (4).
- Itri t-tafat : Étoile de la lumière (At-freh, 11).
Mxallafen xalti akwed xali. Xalti tenna-d d isem nnîden ggetri umeksa, ma
d xali yenna-d d isem ggiwen yetri igettillin ddaw "Turegga"
(Pléiades), itri yagi icaàl atas, d ayen igzemren ad yili d
Sirius s taàrabt qqaren-as ac-ciàra.
- Itri l-lemghwurri : Étoile de la lumière "Jupiter"
(11).
Itri yagi, taàraqen leqbayel garas akwed yetri umeksa, axater mar at-walin
tghilin belli ttikli ad yali was, netta akken mazal, macci d itri umeksa
maca d itri nnîden (une autre planète). Aggur agi yetcabi s itri
umeksa di temghwer akwed t-tafat, yetghuru-ten, ggimmi is-qqaren itri
l-lemghwurri.
Vermondo Brugnatelli si Têlyan yenna belli yella deg àazzuzen (11) isem,
agi "Itri l-lemghur". Atan usefru deg it-yufa :
Ekker a rrebeh
Atan yetri llemghur yekker-ed...
Yesterjem-it ar :
Lève-toi, ma chance,
L'étoile du matin est levée...
Di taddart Tawrirt Meqwren (11) qaren-as Itri Imghwurri. Nekkini,
walagh belli d lmaàna nni is-d-fkigh degw mezwaru ig-sehhan. Maca ilaq
akter unadi akken ad-nefk lejwab ameggaru.
- Afsax ggittîj : Éclipse solaire (11).
- Afsax bbwaggur : Éclipse lunaire (11).
- Amanar : Constellation d'Orion (1,2,3,12).
- Lenkcem : Étoile polaire (1,2). Belhadi (4)
Isem agi yekka-d ahat si taàrabt, El-hady mehsub yemmal abrid, Belhadi
nezmer at-naru BelHadi : win igemmalen abrid, axater yis ittabaàen
abrid, Itri n ismiyet étoile de l'ours (7).
- Walet : Canopus (1,12).
- Ifrayfaryen : Ur zrigh ara lmaànas-s (1).
- Acit-Ahed : Pléiades (1), Let-Ehûd (2),
Sati (Hausa, 3), Acet-ehâd (3), Cet-Ehûd (12),
Turagga di tmurt n leqbayel (Taddart n at Freh, 11), Triya ar
Icenwiyen (Ldzayer) Hyades negh Pléiades ? (6) nekk
cukkegh belli d les Pléiades, les Pléiades akwed les
Hyades mqarabet atas deg genni, maca Triya yeqreb akter ar
"Turegga" s teqbaylit akwed Turayya s taàrabt.
Wagi d asterjem bbwayen id-yenna Vermondo Brugnatelli : Imucagh
qqaren-as i les Pléiades "Cat Ehûd" ayagi yebgha ad-yini "yessi-s
ggîd", axater Ehâd yettughal s teqbaylit "Îd", s teqbaylit at-id-nesterjem
ar "Sut g-gîd". Ar imucagh qqaren "yiwet twellit" mayli atas qqaren "Cat".
- Ghuct : (Dissem baggur wis tmanya (8) maca ur ufigh dacu
i d lmaànas) (1).
- Eydi : Chien (2,12), dagi igella yetri t-tafat
(Sirius).
- Wabet : Ahat kifkif akwed Walet n Imuhagh =
Canopus (2).
- Tsxarga : Grande Ourse (2).
- Bazzan : Pégase (2).
- Terrarr : Dissem n Meghres (2).
- Sebàawa : Grande Ourse (4), axater llant degs sebàa
yetran, itran laàasset n issmiyet "les étoiles gardiennes de
l'étoile polaire" (7). Ar imucagh Ismis daghen "la Chamelle", atan
wayen idinna Vermondo Brugnatelli (9,10) : "L'ourane est l'oncle
maternel des Touareg. (...) Sept hommes nobles avaient tué une chamelle
appartenant à Sidna Nouh. Parmi eux était un noble targui. Pour les punir,
Dieu les métamorphosa, l'un en ourane, l'autre en chacal, le troisième en
caméléon, etc. L'ourane était le noble targui. La chamelle tuée est au
ciel maintenant : c'est la Grande Ourse. L'étoile polaire BELHADI
est sa tête."
- Kabriat : Croix du sud (4), Ineghen (5).
- Ighirdem : Scorpion (5), Lmecbuh (4).
- Belhadi : Polaire (4). Issem agi yekkad ahat si
taàrabt, El-hady mehsub atemlêd abrid, Belhadi nezmer atnaru
BelHadi : win igemmalen abrid, axatter yis ittabaàen abrid.
Ederi meneg : étoile du l'est (4).
- Abrid bbwalim : Voie lactée. Tûrec n Buraq
(4). Deg ismawen i ssnegh bbwebrid bbwalim, yella deg-sen akw "Abrid". Ar
leqbayel imi nutni xedmen attas akkal, fkanas issem tfellaht. Ma ar at
Muritanya (4), isem is-fkan yella degs "Tûrec" id-yekkan ahat si taàrabt
tariq, man-as "Buraq" ar yenselmen fellas iguli sidna Muhemmed ar
Sebàa igenwan. S tmacaght Mehllaw (12).
- Tazzayt : Le palmier (5). Makken iruhegh s Aheggar
di 1994, mlalegh-d kra imucagh nnan-iyi-d belli aàraben qqaren-as i
wmanar (Orion) "Nnexla", isem agi Tazzayt yekkad si Tezdayt,
id-dmen imazighen sghur waàraben !
- El-Mizan : La balance (8).
- Izalan : (3) Ur iban d acut.
- Awi-ehad : (3) Ur ibaan d acut Ahat dlet ehûd.
- Sghur ameddakwel-iw amacagh n kel Ahaggar.
- Widnni iy-ufigh deg-giwet tmesbanit di tseddawit talemmast n Ldzayer.
- E. Bernus, Touaregs nigériens, Paris, 1981. (Nijer)
- F. Nicolas, la langue berbère de Mauritanie, Dakar, 1958, p. 183. (Muritanya)
- A. Barthé, Manuel élémentaire de conversation touarègue, 1952,
p. 41.
- J. Servier, Les portes de l'année, p. 368.
- L. Serra, Studi Magrebini 3 (1970), p. 47. (Zouara)
- U. Paradisi in AION (Annali Instituto Orientale di Napoli) 14/1
(1964), p. 415 (Zouara)
- L'islamizzazione dei Tuareg alla luce dei dati linguistici,
in P. Branca, V. Brugnatelli eds, Studi arabi e islamici in memoria di
Matilde Gagliardi, Milano, ISMEO, 1995, pp. 63-74.
- M. Benhazera, Six mois chez les Touaregs de l'Ahaggar, Alger,
1908, pp. 60-61.
- At-Iraten, Tamurt lleqbayel, Ldzayer.
- Charles de Foucault et A. de Calassanti-Motylinski, Textes
touaregs en proses, par S. Chaker, H. Claudot, M. Gast, CNRS, Édisud,
p. 220.