tamazight
français
English
 
ASIGGEL
   Asiggel gh sit ad  
IMAZIGHEN
    Idels  
   Tagherma  
   Tasekla  
   Tamdyazt  
   Idlisen  
   Tutlayt  
   Tametti  
   Azawan  
   Ismawen  
ARA
   Inttagen  
   Taddngiwin  
NNYILKIM AT
   Inmuggren  
   Adlis n wurgh  
AWI YAD F MA YELLAN!
   Taghemsa  
   Izdayen  
amadalamazigh.com
   Segh  
   Ttinim sit ad  
   Ad agh d taram  

 
Amu yat gh umugh n usselkem
 
INMUGGREN
 

snifel at imnaden nnun, zr at ineghmisen gguranin, tsaqsam f ayenna tram gh unmugger n amadalamazigh.com

 
     
 
VIH / Ssida
GH TESNA TAMEZWARUT
     
 

Furigraphier le vide

Art et poésie touareg pour
le IIIe millénaire

Un film de
Hélène Claudot-Hawad
et Nathalie Michaud

 

 

Darwin
 

2009,
asggʷas n Darwin

Charles Darwin
(1809-1882)

 

 

Darwin

Raysa

Fatima Tabaεmrant

 

Fatima Tabaamrant
 
 
 
  >> Imagradn n usmmatti <<  
     
  TADDÂNGIWIN     TASEKLA   IDELS
  Ixfawen ... d isasan  

Asnnmd n iglitn
Timdyazin timajaghin

Ijawwan n tayri
Brahim Lasri Amazigh

 

Germaine Tillion
(1907 - 2008)

  AZAWAN   HISTOIRE
  Amawas  

AZA
Tamghra wuccen

Amawas

 

Kawsan

IDLISEN
 
Ixfawen ... d isasan

Mohamed Oussous, Ixfawen ... d isasan. [...] Adlis n ixfawn d isasan lli-d issufgh Muhmmad Usus iga yan warra isawaln f tmukrisin n tmagit d uswingm n ddin d taydyulujiyin illasn lli ikrfn anlli d twngimt n ufgan amazigh, ism ns iga snat tguriwin : 1. Ixfawn. Iguyya, macc ur-d iguyya iqqurn ngh-d iqllaln, macc ira ad yini : tawngimt, anlli, imiss lli s iswingim ufgan. 2. Isasan. Mnnaw n isisi, igat uztta n tbghaynust, ira ad yini s tguri ad, iskraf lli ittassn aswingm n ufgan, kksn as ad iswingm s tgharast ifawn, skucmnt, ngh as ssfrghn aswingm d usmmaqql, zund aswingm ngh taydyulujit n « tεrabuslamt » lli nn ittqqnn afgan s tsrgwlt n tiεurrba. (...) >>>

 
  Taskiwin

Σumar Derwic, Taskiwin. [...] Yagh-d yiwen uselmad yumzen abrid gher twuri-nnes g tasukin n yighrem aqbur; izger ammas n umda n tezdayin ikk tit n ugherbaz. Assa, ad innebded diges, ur issin ar melmi. Ighunza addad g ila semmumraw n yibalmuden agensu n tdala, yitsen ssaren taseggurt s krad, maca yuger ughbel n unegzi n wallalen s tettwalmad tutlayt tamazight akw timukrisin. (...) >>>

 
  Kramraw d sa n Unefgu

Kramraw d sa n Unefgu. Tekka tegrest n useggwas n 2007 tezri-d yiwet n tmidi n yimettinen g Watlas amerruki. Mek nezga γas g teγremt n Unefgu, ulin diges yiman n kramrawt n tilliwin g iga umata tislemyiwin ; immut wanect-a s tmentilt n yiba n yisafaren. Ur illi usidd, ur llin waman ikecmen tigwemma. Ur illi umejjujey, ur telli tmesxusemt ; ur awd telli tsasfart. Aya ayd isriwen asemdel. Han kramrawt n tneffutin udernin g Unefgu. >>>

 
  Les manuscrits berbères

Les manuscrits berbères au Maghreb et dans les collections européennes.

Tiwuriwin n wussan n wulmmud g Aix-en-Provence Tadla a tsman tiwuriwin n wussan n wulmmud illan, g tmdint n Aix-en-Provence, gr 9 d 10 dujanbir 2002 g ussunêd n wahil MANUMED, s tmzwart n wammas n usistn n udlis d twisi n usinag n yisiggiln d yilmmudn xf umadâl aàrab d umslm (IREMAM).(...) >>>

 
  Tifin

Tifin, revue des littératures berbères.

Tira i Yimaziɣen mačči d lḥaǧa i xeddmen kan akka iwakken ad seɛddin lweqt. Kul wa ittarun s tmaziɣt iẓra ittekka deg wayen ssarmen Imaziɣen, a ten-is-isbin, a d-isbin luɣa-nnsen, a d-issnerni adlis-nnsen. Tira mačči d lḥaǧa ar txxedmeḍ akka kan, i kra akken n werbaa ara k-islen, ma taruḍ amzun tejjaheḍ, tegajjiḍ, tsebbeḍ-d iman-ik. (...) >>>

 
 
Ijjigen n tidi
Mohammed Akunad. Ijjigen n tidi. Idîd Mas Akunâd ungal ns wis sin "Ijjigen n tidi". Yah mad yad idî ungal ns izwarn "Tawargit d imik" lli d dar taghlaghlt mqqurn gh dar imghran. Ghik lli yagh ismyar Ssi Muhmmad gh twarigt d tugt, hat id dagh yumz agh afus s wallagh n idls amazigh n Sus. Yan yaqran ijjign n tidi ar t tettasint twlafin n umara ngh s yat tmagit yuman n ufgan amazigh. (...) >>>
 
 
Berbères ou arabes ?
Imazighn ngh Aàrabn ? Atangu n imnagmâdn, ddu tnbdadt n Hèlene Claudot-Hawad. G tuzzûmt n tasut tis tzâ d mrawt, ismd d yan usntl amssun yâdn i tmusni turubiyt : « Ibrbriyn » ism imzzi f tmttin nna mu ittusagh. G usqqul inigmi illan akud an, udm n « ubrbri » ilul g uzday anakrâd lli ittûzdan d « uàrab » d « urubiy ». (...) >>>
 
 
Abdallah El Mountassir. Initiation au tachelhit. Tacelhît tega yan gh iwaliwen n tmazight n Merrok."Ra nsawal tacelhît", ismel n udlis ad, ar immal s ixef nnes mas ifka atig igguten i mad ittuswalen. Mkan af t yiwi gh tesgiwin izdin d ugemmay, d iwaliwen s sawalen mdden gh tudert n kaygat ass, ilin awd kran iseqsiten af ad yarem kuyan menck ad ilmed. (...) >>>
 
  Ahmed Haddachi, Memmis n ifesti d awal. Tigariwin ad, iggra d yan wanaw n tskkla g Merrok, llis d iqqan ad nssisfiw ayent izêlin nssisfiw timitar nns. Ad t igan d taskla ittyaran s tmazight. Tlul d taskla yad acku sfaskan mnnaw imaratn, gn tuggas nns af ad ttili taskla yad, taws g usatig n tmagit tamazight g ulzuz n tmatarin g Merrok. >>>  
 
Σumar Derwic, Anfara (Desglaç). Anfara d ammud amezwaru ittwazêrgen n umedyaz amazigh Âumar Derwic, g tmurt n Katâlunya. Igber tzât n tmedyazin timazighin mi zwaren isughulen-nnsent s tutlayt takatâlant... >>>
 
  >> Idlisen yâden  
AMAYNU
  Tasekla : Ijawwan n tayri, Brahim Lasri Amazigh  
  Tasekla : Ixfawen ... d isasan, Mohamed Oussous  
  Tamdyazt : Taskiwin, Σumar Derwic  
  Amezruy : Kawsan  
  Idels: Germaine Tillion  
  Tamdyazt : Kramraw d sa n Unefgu  
  Azawan : AZA, Tamghra wuccen  
  Tamdyazt : Asnnmd n iglitn, timdyazin timajaghin  
  Azawan : Amawas  
  Adlis : Les manuscrits berbères au Maghreb et dans les collections européennes  
  Tasekla : Ijjigen n tidi, Mohammed Akunad  
  Tasekla : Tifin, Revue des littératures berbères  
  Azawan: Turarin n wazzan s tmazight, Tamaynut  
  Azawan : Hâssan Id basàid  
  Azawan : Etran Finatawa  
  Azawan : Tinariwen, Aman Iman  
  Adlis : Imazighn ngh Aàrabn ? Atangu n imnagmâdn, ddu tnbdadt n Hèlene Claudot-Hawad.  
  Azawan : Tartit  
  Idels: Muhammad Cafiq, Rachid Najib Sifaw  
  Azawan : Toumast  
  Inttagen : Femme et amazighité : un combat similaire, Aïcha Aït Berri  
  Taddângiwin : Lucien, Claude Bourgeyx  
  Tutlayt : Abdallah El Mountassir, Initiation au tachelhit.  
  Adlis : Ahmed Haddachi, Memmis n ifesti d awal.  
  Azawan : Saïda Titrit  
  Azerf : Taglellit tiss 36t n tseqqamut n izerfan idamsanen, imettiyen d idelsanen  
  Tamdyazt : Anfara, Σumar Derwic  
  Tayessi: Les institutions traditionnelles amazighes au service du développement, Rachid Najib Sifaw  
  Adlis : Catherine Hincker, Le style touareg.  
  Taddângiwin : Amyawâd n yîd, Mohamed Oudmine Ziri  
  Timgharin : Is tssnt mad d iggwran ?
Angal n twuja
, Tamaynut / Leadership féminin
 
  Inttagen : Presse marocaine : amazighophobie et autres sottises, Lahsen Oulhadj  
  Taghemsa : Una voce stretta fra due fuochir, Il Manifesto  
  Taddângiwin : Tigga d waghwzên, Äbdullah benhêssi Asafu  
  Azawan : Tiwizi, twil amaynu (Times)  
  Tussna: VIH / Ssida  
  Azawan : Aza : Portrait, Lahsen Oulhadj  
  Inttagen : Amazighité : réalité et défis, Aïcha Aït Berri  
  Azawan : Yuba - Itran azal  
  Livres : Contes berbères N’tifa du Maroc, Georges Oucif, Abdellah Khallouk  
  Tagherma : Anzar  
  Tagherma : Les Zénètes du Gourara d’hier à aujourd’hui, Rachid Bellil  
 

Tamdyazt : Tagadirt

 
  Tamdyazt : Amarg, Hassan Saadouni  
  Amezruy : Comment la Berbérie est devenue le Maghreb arabe, Gabriel Camps  
  Taddângiwin : Ssudem-at tizukin n Muhand ! Lhoussain Azergui  
  Inttagen : Tamazight: Une ou plusieurs langues ? Boualem Aourane  
  I timektit... : Ali Sadki Azayku. Über einen Historiker und Poeten aus Marokko, Moha Sroub.  
  Tametti : Imazighen du nord au sud : des ripostes différentes à une même négation, D. Abrous et H. Claudot-Hawad  
  Taddângiwin : Bay Ridge, Bouba Azegzaw  
  Inttagen : La laïcité, un choix nécessaire pour la construction d’un État démocratique au Maroc, Moha Arehal  
  Issenwa n iqbayliyen, Farida Aït Ferroukh / Samia Messaoudi  
 

aflla

  © 2000-2009 amadalamazigh.com
Logo : Nando
 
Amadalamazigh ur igi amasay ghef usektur illan gh id sit imgaren